susieq

Jag insåg att jag har något vettigare att skriva. Och eftersom det inte alls har någon anknytning med det där skittråkiga andra inlägget jag skrev så skapar jag en ny.

Idag då jag sov på TV så gjorde de reklam för en Aloe vera kräm. Det ska tydligen vara superbra. Iaf om man har ärr. Som jag. Det ska helt fantastiskt få ärren att försvinna. Tack vare den läkande effekten hos aloe. Jag vet inte om jag helt tror på det. Jag har trott på lite för mycket som visat sig vara rent påhitt för att helt gå på saker nu. Samtidigt vill en del av mig tro på det. Tro att det är möjligt. För att leva med ärren är ingen dans på rosor.

Och åter kommer jag in på det där jag sa att jag skulle. Men det är som vanligt med alla "skullen". Det blir helt enkelt inte av. Jag skulle sluta gömma och börja visa HELA mig. För om folk verkligen tycker om mig accepterar de även de där obehagliga sidorna hos mig. De mörkare. Fast det är lättare sagt än gjort. Det är inte så att jag är rädd för reaktionerna. Inte egentligen. Det är klart att jag inte fullt ut kan lita på att alla verkligen förstår vad det handlar om på riktigt. Men... det är inte det värsta. För en dålig reaktion kan jag ta. Det svåra är vad JAG ska säga. För vissa saker kan man inte riktigt förklara. Vissa saker har man inte ord för. Fast jag måste ha ord för det. Och jag vet inte hur jag ska få ihop den logiken just nu.

Och just nu... Jag vet inte. Min energi är lite, knasig. För jag VET att jag borde få ordning på FK. [Och det betyder förmodligen att ringa dem och tjata, tjata, tjata!] Men hur ska jag orka det? Bara att slå själva siffrorna kräver all energi jag har. Idag läste jag en artikel som gjorde mig upprörd. Fast det borde inte förvåna mig. Men iaf. Artikeln handlade om att det tar MÅNADER för FK att få något gjort. I artikeln [egentligen krönika om man är petig] så skrev hon att hon inte fick sina pengar som hon hade all rätt till då hon var höggravid och julen närmade sig. Inte försen hon ringde FK och sa: "det är försent att sälja fitta nu". Och hon på FK efter lång tystnad sa: "Men det ska du väl inte behöva." Hon fick sina pengar. Men lite extremt känns det.

Och jag borde söka jobb. Men jag vet inte om det strular till allting med pengar å så om jag gör det. Och jag orkar inte med mer strul nu. Och om jag söker och får det och sen måste säga: "Nä, FK tillåter inte det där, så jag måste hoppa över det. Trots att det skulle vara helt fantastiskt för mig och jag skulle bli friskare tio gånger snabbare så.. Nä, det får jag inte." Eller ännu värre. Jag inte får det för jag har för dålig kompetens. Eller varit sjukskriven för länge. Eller... Hm. Jag tänker för mycket. Nu skippar vi det här.