Surr.

Idag har jag ont i halsen. Men det är bara att ta tjuren vid hornen och åka och jobba iaf. Med mitt jobb får man hemskt dåligt samvete om man sjukskriver sig och lämnar sin kollega helt ensam på ett tvåmansjobb. För övrigt är jag sjukt uttråkad och har inte alls lust att sitta hemma flera dagar.

För övrigt skulle jag behöva få tag i ett videoband. Jag vill inte missa fler Gilmore Girls avsnitt och de är så söta och visar de klockan 20 på tisdagar. Då jag är på jobbet och inte kommer hem försen 21. Hm. Så då måste jag spela in det. Och alla våra videoband har en fruktansvärt risig kvalite. Fast jag vet inte hur kul det känns att åka fram och tillbaka till stan för att köpa ett videoband... Hm. Får se.

Den här veckan blir för övrigt inte särskilt sysslolös och långtråkig. Jag måste boka in bästis där nånstans också har jag lovat. Gud vad viktig man kan låta då.

Biljett-dilemma.

Just nu är jag arg. Fast samtidigt glad. Och allt handlar om biljetter. Jag hade för mig att de släppte Iron Maiden biljetterna på onsdag. Fast det var idag. Och precis som jag trodde såldes de slut megasnabbt. J-la piss. Jag vill vill vill vill vill gå på Iron. Men det verkar inte bli i år. Och man vet inte om de kommer till Sthlm nästa år. Till Sverige brukar de komma men... J-la piss som sagt.

Samtidigt fick jag iaf tag i biljetter till Saturday night fever nu på torsdag som vi ville. Bra platser. Rabatterat pris. Och sådär. [Fast jag hade hellre fått Iron-biljetter om jag ska vara helt ärlig.]

För att byta ämne.

I lördags var jag och bästis på Beckmans visning. Det var rätt ballt. Tycker jag iaf. Nu känner jag mig snart som en riktig modemänniska. Och nu är jag ännu mer motiverad att göra allt för att ta mig in på Beckmans. Jag ska bli en cool modemänniska som pimplar Caffe Latte på Östermalmsfiken. [Käckt va?]

I söndags så var jag på söndagsmiddag hos mamma och pappa. Fast syster med sambo hade rymt. Eller de hade stängt av mobilerna och höll på att hjälpa till att städa gröna villan. [De hade kompisar som gifte sig nu i helgen med stort pompa och ståt. Fint ska det va.] Och egentligen hade de meddelat att de inte kunde äta middag igår. Men det hade mamma missat. Så kan det va. Och ingen har missat att Sverige vann guld i hockey va? Tom jag tittade. Jag inte bara tittade lite slött sådär. Jag skyndade mig till mamma och pappa för att hinna innan nedsläpp. Och sen skrek jag åt hockeyspelarna när de gjorde mig nervös. Så kan det gå om man blir ihop med en Micke.

På onsdag är det Edguy iaf. Och på torsdag ska det musikalas som sagt. Och så ska jag glömma bort att jag är arg på mig själv för att jag kom ihåg fel dag och missade boka Iron-biljetter. Fast det är jag.

Segdag.

Det här är inte riktigt min dag. Allt går tokigt långsamt och mina planer funkar inte riktigt som jag hade tänkt mig. Jag hade tänkt att åka till stan lite tidigt idag. Det har gått... illa. Först så segade jag mig igenom frukosten. Det ville helt enkelt inte gå snabbare. Vissa dagar känns det helt enkelt som att gå i kola. [Och jag menar sån där seg som fastnar i tänderna. Inte sån där man dricker.]

Då jag skulle duscha och sminka mig ville det inte sig riktigt heller. Så lång tid har det aldrig tagit för mig att sminka mig. allt ville bli fel. Allt behövdes göras om. För jag åker inte in till stan och ser ut som en pundare. Så är det bara. Och sen måste man hitta kläder... Det gick snabbare. Men ändå.

Och precis då jag tänkte dra på mig skorna och åka in till stan så... Hrm... Kom jag på att med mitt lokalsinne kan det vara bra att se på en karta vart vi ska sen. Vimsa i stan är inte min grej. Det skulle säkert ta hela natten då. Och ja. Nu har jag gjort det och var tvungen att skriva av mig lite. Men nu ska jag ta tjuren vid hornen. Sen ska jag titta på böcker i lugn och ro [förhoppningsvis] tills bästis hör av sig.

Tokuttråkad.

Jag har tråkigt idag. [Märks det?] Så därför sitter jag här. Ibland önskar jag att jag kunde vara som Micke. Att jag kunde spela nåt j-la spel i timme efter timme efter timme. Spela sånt där WOW. Men.. nä. Istället försöker jag roa mig med allt jag kan komma på.

Jag har försökt städa lite. Det var inte särskilt mycket roligare än att vara uttråkad. Och det mesta jag tar i ska till köket. Och då jag trodde att de skulle komma tillbaka igen och göra lite till så kändes det rätt dumt att bära in resten av grejerna till köket. Och jag ville inte direkt dammsuga och geja med folk springandes ut och in ur lägenheten. Så jag la ner städandet. Jag kan också upplysa om att de inte återvänt efter det där, vad de nu gjorde i badrummet. Inte ens han som lovade komma tillbaka med kökslådorna. Trots att han lovade. Så jag kunde ha städat. Jag inbillar mig att dammet sätter sig i mina struprör och att jag mår sämre av det.

Jag har försökt skriva. Men av någon anledning kan jag inte koncentrera mig i fem sekunder på vad jag skriver. Jag fick inte till orden. [Enligt mig själv förstårs. Men eftersom ingen får se vad jag skriver innan det är färdigt så har jag ingen annan att fråga.] Och sen blev jag splittrad över vad det egentligen var som jag ville skriva. Så många ideer, så lite tid.. Nån annan dag ska jag sätta mig ner ordentligt med det där. Men då ska nog prylarna vara lite mer organiserade. Det här kaoset kan jag inte ens tänka ut vad jag vill ha till middag i.

Jag har spelat. [Trots att jag inte gillar dataspel. Jag vet.] Fast inte såna där komplicerade spel som Micke spelar. Det var spindelharpan och tetris. Och det är roligt i ungefär fem minuter. Sen inser jag att jag sitter och slösar bort hela livet.

Jag har tittat på TV. Det gick iofs rätt så bra. That 70:s är alltid bra. Men det känns återigen som jag inte gör något. [Och det känns som jag ägnat hela veckan åt det. Åtminstone sen i onsdags. För då blev jag sjuk.] Och så vann Anna Ottosson [blev det rätt nu?] brons. Anja blev femma. Det var småroligt att se på.

Vid närmare eftertanke är jag förmodligen uttråkad för att jag varit sjuk den här veckan. För att jag föredrar att vara trött efter en jobbig vecka än full av energi och behov av att göra något ordentligt då alla andra är trötta och utarbetade. Missförstå mig inte. Då det blir helg vill jag göra något iaf. Jag har aldrig varit en stugsittare. Och jag tänker inte ens överväga att bli en tills jag åtminstone fått mitt första barn. Sen kan jag överväga det. Och förmodligen skaka på huvudet åt ideen.

Nu måste jag komma på att göra något innan jag blir tokig. För det lär dröja ett tag innan Micke är hemma. Och då bör jag gjort av med lite energi iaf.

Framsteg.

Jag är fortfarande förkyld. Jag nyser och snörvlar och hostar tills huvudet värker. Hemskt otrevligt. Förkylningsmedicinerna var nästan slut såg jag också. Men det funkar nog iaf. Hostmedicinen är så gammal så den har skurit sig, men Micke har köpt ny åt mig.

Fast jag tänker fortfarande gå till Beckmans och titta på kläder i helgen. Om ingen vill vara söt och följa med mig får jag väl gå ensam. Jag har iaf kollat upp alla detaljer nu om det. På TV sa de inte så fasligt mycket. Såg att de hade informationskväll också. Det hade varit rätt smart att gå på om man bortser från en liten detalj. Jag ska på Thåström just den kvällen. Så det funkar inte så hemskt bra.

Idag tänkte jag att jag skulle kolla upp den där sista kursen jag behöver gå på komvux. Det var rätt svårt. Men tillslut fick jag reda på att deras period fem har sista ansökningsdag i maj. Om de har naturkunskap den perioden vet man dock inte exakt. Det stod bara att alla ämnen inte pågår i alla perioder. Men jag skulle vilja ha det överstökat. Så skulle jag vilja fixa en till sak som jag tror jag klantat mig med iofs... men det kanske går att lösa iaf... hoppas jag... annars.. ja... Krångel.

Just nu håller de på att fixa slutdetaljerna i lägenheten. Förhoppningsvis är allt klart sen. Men enligt han som basar på byggföretaget så skulle de skjuta upp låsbytet en vecka för att se "att alla gjort vad de skulle". Vilket innebär att man inte är helt omlåst en veka till. Fast det kan man väl leva med. Fast en av de andra killarna påstod att de skulle byta lås idag. Så Micke lämnade sina nycklar hemma. Ifall att. Nåja.

Jag hoppas iaf att de är färdiga snart. Jag vill sova. Man behöver få vila när man är sjuk. Och det är svårt med folk som gör om i lägenheten.

Cecilias utmaning.

En liten flicka fick för sig att utmana mig på en sån här liten fånig grej så jag får väl vara snäll och söt och besvara den:)

Du skall göra upp en lista på fem konstiga ovanor eller egenheter du har och sedan utmana fem andra bloggare att göra det samma och fortsätta kedjan. De skall även bifoga de här korta reglerna i sitt meddelande. Längst ner i det här inlägget finns en lista över vilka jag utmanar, jag kommer även att gå in på deras bloggar och meddela att de är utmanade.

1. Tidningssparande. Micke blir tokig på mig för jag ska spara varenda tidning tills jag hinner gå igenom dem och klippa ut det jag vill spara. Många gånger har högarna blivit så höga att de hotat att attackera mig, eller nån annan. För jag är inte så effektiv med att gå igenom dem alla gånger.

2. Ordning. Var sak har sin plats i min värld. Det kan låta lite dubbelt med tanke på tidningshögarna, men jag blir jättestressad då det är kaos hemma. Ironiskt nog är det oftast det här. Men jag tänker inte ta på mig skulden. Det beror på att min sambo inte pririterar sånt på samma sätt som jag gör.

3. Sorterande. Jag sorterar allt från knappar, knappnålar och pärlor till kläder, filmer och... ja allt. Jag sorterar knappar efter färg [trots att det vore lätt att hitta rätt färg i en större förenad låda]. Jag hänger inte bara mina kläder efter vad det är utan även efter vilken färg det har. [Och jag har börjat sortera Mickes kläder på samma sätt]. Fast jag inbillar mig att det är lättare att hitta vad man vill ha på det sättet. Det sparar tid. Och sen låtsas vi att det inte tar så lång tid att soretera allt.

4. Det här vet jag inte vad jag ska kalla, men det är en ovana som de flesta av mina vänner också har. [Försök inte förneka, jag vet nog.] Det är att man har avsikt att träna så duktigt, så man köper träningsredskap eller träningskort eller så där. Sen så håller man sig till sitt tränande en liten tid och sen börjar ursäkterna hagla. "Jag har träningsvärk", "Den här veckan är så stressig", "Jag har inte tid", "Jag måste städa/plugga/umgås". Ni vet... Sån är jag också. Min yogamatta har jag använt... Ett par gånger. För jag har: haft träningsvärk, glömt mattan och videon, råkat äta, varit förkyld... osv... Jag är en dålig människa. Och man når aldrig sina mål på det viset.

5. Och så tar vi väl det Micke har klagat på. Ommöblerande. Jag blir aldrig nöjd med en möblering. Inte i längden iaf. Och då jag lessnar på hur det ser ut vill jag möblera om. Och då måste jag ha hjälp. Fast numera så protesterar han. Så det går inte så bra längre. Så jag har börjat acceptera att det ser ut så här. Fast helt nöjd blir jag förmodligen aldrig:)

Sen skulle man utmana folk. Jag har tre folk på min blogglista och den ena utmanade mig [Cissi], den andra var utmanad [bästis] och den tredje är inte så aktiv [hanna]. Så. Känn er utmanade och meddela mig. Eller inte.

Förkylning mitt i röran.

Den här veckan går inte som den ska. För i tisdags kväll då jag var på väg hem från jobbet så började jag känna mig superrisig. Ont i huvudet, ont i halsen... ja.. ni vet säkert precis hur det är. Och då jag vaknade på onsdagen var det knappast bättre. Tvärtom. Men ingen ska tro att jag fick sova och bota min nyvakna förkylning. Nej, nej. De skulle komma med badkaret. Halv åtta var en lagom tid tyckte dom. [Det tyckte inte jag, men det är säkert överflödig information.] I själva verket kom de vid åttatiden. Fast det hjälper inte då man har gått upp tidigare. Och då de satt in bakdaret [och lagt på plattan ovanför toaletten] så fick man inte sova. Då skulle vi vänta på att lägenheten skulle besiktas. Först kom fyra gubbar och kollade vatten och el. Och sen kom två gubbar och nån från stockholmshem och kollade allt annat. Över en A-4 skrev den ena i anmärkningar. Och en handduk fick man som tack för att de fick störa.

Men tro inte att allt är färdigt för det. Nej nej. Taket i köket ska målas, en vägg ska lagas, lådorna längst ner i köket ska kapas, lock ska sättas för eluttag, och något skulle väl göras åt diskmaskinen... sen var det säkert fler smågrejer som jag inte hörde eller inte fattade:) På fredag ska iaf låset bytas tillbaka. Vilket betyder att de inte bara kan kliva in. Det känns rätt bra när man sitter på toaletten. Om ni förstår vad jag menar.

Iaf. Idag är jag ÄNNU mera förkyld. Jag nyser och hostar och har ont i huvudet. Men inte får man vila för det. Aspen kan jag skippa i så jag iaf inte behöver springa runt i kyla och snö med förkylning. Men om jobbgubbarna ska komma och fixa nåt idag eller inte det vet jag inte. Han med locken för elhålen borde ju komma iaf... tycker man. Fast det vet man inte. För om man har stambyte så måste man stå ut med att gå efter deras planer utan att veta om dom. Tänk på det ni om ni hör nåt om att ni ska få stambyte. Fast fint blir det ju iofs. Fast jag skulle behöva vara frisk iaf. Det må vara hänt att jag missar Aspen. Men jag skulle köpa kläder på Katalog [det ligger i ödemarken Kallhäll;)], fyra tröjor var planen. Två till syrran dock. Och bokrean börjar idag. Och jag har bara beställt en enda bok av alla dom jag ville ha. Eller mamma beställde. Nåja. Alla kan man aldrig köpa. Men man ska passa på nu då det är billigt. Fast Micke föreslog nätet. Kanske lämpligt för såna med agorafobi.

Nåja. Är man hemma och vaken kanske man kan sätta tillbaka lite saker på sin plats. Det vore skönt att få lite ordning och reda igen. Just nu ser det ut som om det inte går. Men det går faktiskt. Det har gått förut. Och då går det igen. Fast jag skulle behöva bli lite praktisk och fixa lite grejer. Praktisk är jag kanske, men inte så företagssam. Just nu. För övrigt är jag bättre på att starta projekt än att avsluta dem. Det bådar inte gott för min framtida designerkarriär:) Vill nån gå och titta på beckmans nya kollektion med mig i helgen föresten? Snälla söta med sockerglasyr? Jag bjuder på en kaffe, eller en cola om man föredrar det. Bästis får tom en light-cola om han följer med trots att jag tycker illa om såna:) Titta vad söt jag är.

Puss på er.

Home, sweet home.

Nu är vi hemma igen. Fast det är rent kaos och det kommer förmodligen, antagligen, och mycket sannolikt krävas många många timmars städning innan det är ordning här igen. Fast vi har väl börjat rätt bra. Vi har torkat igenom skåp och diskat vissa saker iaf. Men ett tag framöver måste allt diskas innan det används. [Eller så kan man diska allt då diskmaskinen sätts in.]

De är inte helt färdiga för den delen heller. Badkaret ska sättas in på plats. Och sen är det väl lite småsaker. Men imorrn är det slutbesiktning. [Hur de kan ha slutbesiktning utan att vara helt färdiga övergår min fantasi, men det kanske är logiskt... eller.. nä.] Men det här blir nog bra då de är helt färdiga och lämnar oss ifred igen.

Nåja. Hursomhelst. Nu kan man inte nå mig i Järfälla längre. [Om man inte passar på i nån lucka eller efter jag gör något i Jakan. Och det gör jag trots allt tre dar i veckan.]

Jag får inte till det här med att skriva just nu. Så nu slutar jag.


Hemlöshet och sysselsättning.

Jag är mer eller mindre hemlös just nu. Det är därför jag aldrig skriver här. Det är därför jag aldrig går in här. Över huvud taget. Men snart snart snart har fem irriterat långa veckor rullat förbi och jag får flytta HEM igen. Och jag får bli sambo igen. Lite knasigt är det att bo på en annan sida av stan som sin egen sambo.

Nåja. Overksam har jag väl inte varit iaf. Sjukskrivningen fortsätter iofs och FK tycks aldrig få tummen ur sina feta arslen. Och då jag ringde dem häromveckan så sa hon att det "kommer nog dröja ett tag till". Och det aktivitetsstöd som jag borde få är enda från juni 2004. Det är ett tag sen det. Och det är pengar det. Fast jag är less, less, less på att vara sjukskriven.

Tomteverkstan rullar på. Jag gör ett par tofflor just nu. Till mig den här gången. [Och sen då jag orkar ska jag laga Mickes tofflor. Han har använt dem tills de spruckit i sömmarna.] Vi har väl iaf hållit på fyra gånger eller så den här terminen. Tjejen jag pratade mest med förra terminen har slutat och nu är jag absolut yngst. [Det har jag iofs varit hela tiden, men då folks barn är äldre än en själv så känns skillnaderna rätt gigantiska.]

Förutom tomteverkstad har jag börjat i samtalsterapi. Och det är något av det värsta jag frivilligt utsatt mig för i hela mitt liv. Om ni vet hur en inre panikattack känns så vet ni kanske ungefär hur det känns. Men jag tror att man måste möta sina rädslor. Allt som inte dödar en gör en starkare. Det är iofs en klyscha men det är åtminstone en sann klyscha. Om vi hela livet flyr från det som skrämmer oss kommer vi aldrig bli dom mäniskor vi vill bli. Hursomhelst är det mycket att sitta och prata och bekänna saker. Ungefär som att prata med sin psykolog fast det är fyra till där.

Och sen har jag börjat på ett arbets-rehab-center som heter Aspen. Två gånger i veckan åker jag dit och målar i olja. Nåja. Det här är andra veckan eller tredje gången som blir i dag. Men målet är att jag såsmåningom ska gå med i en arbetsgrupp och därefter så ska jag klara mig ut i samhället igen. Med viss hjälp. De börjar ta min "sjukdom" på allvar nu.

Och så har jag ju mitt enda "riktiga" arbete. De förståndshandikappade. Det är en början fortfarande. Men jag ska kanske försöka söka lite andra jobb fortfarande. För det är hemskt obehagligt att söka lägenheter utan ett enda arbete att visa upp. Sjukskrivna får inte skriva på några kontrakt. Det får iofs deras föräldrar. Men ändå.

Jag är alltså rätt så sysselsatt numera iaf. Även om jag har en hel del ångest samtidigt. Men ingen sa att det var lätt att bli frisk igen efter år av att leva i "sjukdom".