Surflicka.

Ikväll försöker jag vara lite myspysig sådär. Dricka vin (egentligen spritzer) och spela TV-spel. Fast just nu pausar jag för jag är sur på dom för att de knuffas! Ja i spelet då.

Den här dagen började inte bra. Dels vaknade jag senare än jag borde (IGEN!). Sen så skulle jag skriva ut min labrapport i biologi. Men skrivaren vägrade fullständigt att sammarbeta. Då blev jag förbannad. Jag FATTAR inte varför våra apparater jämnt måste vara så DÅLIGA. Och då jag messade Micke och argt klagade på det hela visade han allt annat än förståelse. Och då blev jag ännu argare. Bara för att HAN inte använder skrivaren borde det väl inte betyda att HAN som är den enda i det här hushållet som förstår sig på datorer inte har nåt slags j-la ansvar att se till att det funkar?? Så. Nu har jag klagat färdigt på min sambo. Och pga att jag bråkade med skrivaren så kom jag iväg lite försent och missade NATURLIGTVIS tåget. Och då hamnade jag LÄNGST bak i klassrummet. Och naturligtvis hade jag glömt glasögonen hemma så jag såg inte vad hon skrev. Så mina anteckningar blev allt annat än logiska. Sen lugnade jag väl ner mig dock och blev en trevligare flicka.

Nu ska jag knuffas en gång till (minst) och dricka lite mer spritzer.

Tidstjuvar.

Nu är jag tjatig med mitt bloggande men har man mycket att skriva så har man:)


Som bekant så har jag en tendens att vara rätt så rastlös. Och samtidigt så är jag extremt oinspirerad att faktiskt GÖRA något. Det brukar mest bli såna där tidstjuvar [TV, dator, TV-spel, datorspel]. Och egentligen undrar jag varför det blir så. För egentligen så ger det ju en inget. När man har loggat in på alla sidor man är medlem på för femtioelfte gången så funderar man på om det mer börjar bli en reflex än något man faktiskt vill göra.

Och trots att man VET att det skulle vara bra mycket mer givande att göra alla de där kreativa sakerna så blir det... fjutt. Typ så. Trots att det faktiskt skulle ge en något att göra sånt där så sitter man å tittar på något fånigt program som typ "Ensam mamma söker". [Råkade se på det ikväll så det var anledningen att jag nämde just det.] Men tänk om man istället skulle måla färdigt den där tavlan och kunna hänga upp den så man stolt kan säga att man gjort den helt själv. Eller sy de där kläderna och bli lite fin då man struttar runt i dem på stan. [Inte för jag vet hur man struttar men det låter kul.] Eller skriva den där texten och kunna prova att skicka in den till nåt förlag. Vore inte det typ... WOW.

Så nu slutar vi med de här tidstjuvarna. Eller vad säger ni?

Den j-la hösten.

Då tar vi pluggpaus. Och idag går det ovanligt bra. Jag tror tom jag fattar vad jag gör. Det var det jag har att säga om mitt pluggande nu.


Idag slog mig hösten som ett knytnävslag i magen. Ni som har känt mig i flera år vet att jag HATAR hösten. Ni som känner mig riktigt ordentligt vet att jag är allergisk mot årstidsskiften. För det är då min ångest hånskrattar åt mig. Det är då monstret i mig vaknar till liv och väser i mina öron: "Tror du verkligen att du är något? Tror du det?" Nuförtiden är jag rätt bra på att tysta honom, monstret alltså. Nuförtiden är jag bra på att trycka ner honom under ytan och säga att jag inte tror på honom, att jag inte tänker lyssna på honom. Nuförtiden svarar jag att jag VET att jag är något. För så länge de viktiga personerna i mitt liv faktiskt ler när de ser mig så VET jag att jag är nån. Och det är egentligen det som räknas.

Men hösten är ändå otrevlig. Mycket av min energi brukar sippra bort då och jag tappar lite lusten. För jag avskyr den där kylan som tycks finnas ÖVERALLT. På pendeltågsstationen i Karlberg så såg jag hur folk stod och huttrade i solen och då vet man att det är höst på riktigt. Och jag tänkte att det hade varit skönare att faktiskt försova sig på riktigt och bara STRUNTA i skolan. (Jag var på väg att försova mig imorse nämligen. Vaknade 10 minuter innan jag skulle gå.) Fast jag bet ihop. Tänkte att det är nog okej iaf. Och så åkte jag hela vägen till skolan.

Och nu blir jag lite mer positiv. I skolan kände jag att jag verkligen mådde bättre. Vi hade nämligen grupparbeten och jag var lite sen pga försovningen. Mitt gamla jag hade smygit in och suttit på sidan och inte engagerat mig. Känt mig i vägen. Mitt nya jag tog sig raskt in i vad jag missat och kom med förslag och ideer. Och då vi skulle redovisa inför hela klassen var det inte panik och illamåendekänslor som det brukar vara. Inte för att det är KUL att redovisa. Tre i vår grupp vågade inte gå fram till tavlan men Stina var tuff och SKREV på tavlan. Det ni. Sånt hade jag aldrig gjort förut eftersom jag alltid tänker att jag skakar av paniken. Nu sa jag inte sådär himla mycket där framme men det var för att jag behövde skriva och jag kan inte prata och skriva samtidigt:)

Så trots hösten så var jag rätt positiv idag:)

Inspirera mig. Snälla.

Jag känner mig lite... "ur gängorna". Och det är inte för att Micke är borta. Ärligt talat är det SKÖNT att vara ensam (utan att vara elak). Det är skönt att för en gångs skull uppleva att lägenheten inte tycks "stöka ner sig själv". (Och där försvann hela teorin om att vi "stökar ner lika mycket".) Det är skönt att ingen stör mig då jag pluggar. Det är skönt att kunna vara ensam med mina tankar. Så då har vi raderat den teorin.

Det är snarare det där att jag är så FRUKTANSVÄRT dålig på att roa mig själv. Det har jag nog alltid varit i sanningens namn. Men så länge någon är i närheten kan jag alltid hitta på nån annan dålig ursäkt. Jag kan roa mig med att prata skit med den människan. Eller jag kan klaga över att något inte är gjort. Med nån annan här finns det alltid URSÄKTER.

Ensam har man bara sig själv att skylla. Om man inte får något gjort är det bara SITT EGET FEL. Och jag känner mig pinsamt oinspirerad. Pluggandet går sådär och inget annat blir liksom gjort. Jag vill skaka mig själv och skrika i mina egna öron "MEN GÖR NÅGOT DÅ MÄNNISKA!" Det är inte direkt som att det inte finns några alternativ. Jag skulle kunna måla, skriva, sy, organisera garderoben, städa ur källaren, träna, göra yoga. Men just nu händer absolut ingenting.

Och jag stör mig på det här. Vad är det som är fel?

Facebook.

Jag hade tänkt att skaffa det där facebook. För det "alla andra har det". Men varje gång jag går in på sidan för att skapa ett konto funderar jag vad som egentligen är meningen med det och så totallessnar jag mitt i handlingen och stänger ner sidan. För vad ÄR meningen?

Man skaffar facebook för att få kontakt med gamla vänner? Eller hålla kontakten med sina nuvarande? Det här blir mitt problem då. De vänner jag HAR kontakt med har jag flera vägar att REDAN hålla kontakt med. För de flesta har msn/icq/lunar/helgon/blogg/mejl om man nu inte föredrar att hålla kontakten på det där gammeldagsa sättet. Via telefon. Eller f2f. Och de vänner jag INTE har kontakt med... Ja... Jag VILL inte ha kontakt med dom. Jag har brytit med dom för att de inte intresserade mig. En hel av dem bröt jag med i gigantiska gräl där jag gjorde klart för dom att de inte hade i mitt liv att göra. Och visst finns det nån enstaka som man bara gled ifrån. Men då var det ju meningen. Då hade man inte så mycket gemensamt längre iaf.

Så då undrar jag. VARFÖR skulle JAG skaffa facebook?

Lilla listan.

Stal en liten lista från min söta Sara:)


1. Vad heter du? Kristina, Stina, Kicken, Kickan, Kick osv. Kärt barn har många namn:)

2. Hur ser du ut? Som mig själv:)

3. Hur lång är du? 162 enligt passet.

4. Vad har du för kläder på dej? Mina gamla adidasbyxor och "Integrity"-tröjan som  Micke har köpt åt mig.

5. Sminkar du dig? Jämnt och ständigt. Men mindre nu än då jag var "ung". Då tog jag inte ett steg utanför dörren utan smink och hotade att tacka nej till fester om sminket var borta. Lite besatt;)

6. Vilken färg har du på dina ögon? Gröna! Den som hittar på nåt annat får smisk!

7. Vad är din favoritfärg? Då säger vi väl röd då med tanke på min hårfärg.

8. Vilken färg har du på huden ? Jag är en blekfis:)

9. Kommer du från ett annat land? Nopes.

10. Har du någon gång varit utomlands? Ett par gånger ja.

11. Vart bort du? I Älvsjö söder om söder. Än så länge iaf.

12. Vad har du för färg på håret? Rött. Men snart ska jag byta hårfärg. Det ni!


OM DIN OMGIVNING

1. Känner du några som röker? Ett gäng.

2. Hur många är ni i eran familj? Vilken av dem? Jag, Micke och Toshi = 3. Mamma, pappa, systra mi, jag och Tinka = 5.

3. Har ni några husdjur? Japp. Värdens finaste!

4. Känner du någon som knarkar? Inte längre. Eller. Jo. Känner nån som röker på ibland. Så beror på vad man lägger för betydelse i ordet.


OM DINA KOMPISAR

1. Har du någon riktig vän? Alla är riktiga. Annars skulle de ju vara påhittade;)

2. Vilka är dina bästa vänner? De borde de veta själva.

3. Hur många vänner har du? Ehm. En hel hög?

4. Vilket kön är oftast snällast? Rent allmänt har jag alltid kommit bättre överens med killar. Men numera går det nog bra med vilket som. Beror mer på personligheter.

5. Hur ser din bästa vän ut? Vilken av dem? Rickard är en kickelvänlig potatis och Sara är en söt blondin:)

6. Vem är din bäste vän utav de andra könet? Rickard.


TRAGISKT

1. Känner du dig värdelös? En gång i världen tyckte jag inte jag var värd luften jag andades. Men nu vet jag att jag är fantastisk:)

2. Har du skurit dig? Ett par hundra gånger eller nåt...

3. Röker du? Jopp.

4. Har du nån gång försökt ta självmord? Nej. Så långt gick det aldrig. Men det var obehagligt nära.

5. Känner du någon som har tagit självmord? Nej. Som tur var repade alla mina vänner upp sig. Det tackar vi gudarna för!

6. Känner du någon som tänkt ta självmord? Ja, tyvärr. Jag har suttit ett par nätter och talat mina vänner ur de tankarna. De var sömnlösa nätter med stark oro. Fast det var värt det eftersom alla lever än idag.

7. Har du någon gång gråtit dej till sömns? Alldeles för ofta och av alldeles för dåliga anledningar.

8. Har du någon gång provat droger? Nej.

9. Har du någon gång prövat alkohol? Verkligen inte! Hur kan ni ens antyda... Okej då. Jag har väl smakat nån liten droppe nån gång;)

10. Är det någon som du brukar ha "djupa samtal" med? Inte så mycket på sistone. Men visst finns det personer jag kan ha djupa samtal med.

11. Är det någon som har sålt alkohol till dej? Systembolaget? Och... ja... Är man i borlänge har det väl hänt också. Och säkert fler gånger. Stygg flicka:)


OM KÄRLEK

1. Är du kär? Kär är jag alltid.

2. Vad tycker du om kärlek? Eh. Vad är det för jäkla fråga? Kan vara fantastiskt med rätt person? Eller vad svarar man?

3. Har du någon gång varit olyckligt kär? O ja. Å gud så löjligt det känns nu i efterhand. Idioter var dom.

4. Vad är de längsta du har varit kär i någon? I Micke skulle jag säga. 6 år nu. Det är rätt länge.

5. Är du homosexuell? Näe. Fast förut tänkte jag att det skulle vara mer praktiskt att vara lesbisk för jag inbillade mig att tjejer skulle vara lättare att leva med. Men skulle alltid sakna vissa grejer;)

6. Tänker du gifta dig när du blir stor? Jag ska aldrig bli stor! Eller... ja.. kanske. Jag vet inte. Jag varierar i min inställning till det. Fast jag är förlovad. Det räcker väl?

7. Bor dina föräldrar ihop? Jajjamensan! Fast inte på somrarna. Då vill pappa bo på landet och mamma gillar sin lägenhet.

8. Tror du på kärleken? Det där var också en dum fråga. Jo jag tror på kärleken. Men skulle kunna utveckla det där i ett enda långt blogginlägg om varför det är en dum fråga!

Lista.

Jaha. Då var det dags för en liten lista igen.

4 jobb jag har haft:

Kassörska på Eurospar/Willys. Det var rätt trevligt på sätt och vis. Fast det var alltför tunga grejer där för att min överkänsliga rygg skulle stå ut.

7-eleven. Det blev inte så länge pga en otrevlig kund som fick för sig att jag var kvinnan han väntat hela sitt patetiska liv på och fick för sig att förfölja mig. Det resulterade i sjukskrivning och panikångest. Nu fick ni som bonus en förklaring till varför jag inte jobbat så mycket och varför jag mått så dåligt så länge.

Jag klämmer in mina två veckor eller vad det var som kundbokare. Det hade varit ett roligt jobb om man gillade att sälja saker och trivdes med att prata i telefon med främlingar 8 timmar om dagen. Det gjorde inte jag utan kände mig mest som en plåga. Men folket var rätt trevliga på det stället. Man kände sig rätt så ensam som tjej eftersom åtminstone 90% var killar där. Men men.

Gruppledare. Det är det jag jobbar med nu. Först var jag medledare i en grupp bestående av merparten killar. Och nu är jag ensam ledare för en tjejgrupp. Det ska inte bli så länge till för jag har bestämt mig för att jag inte kan ha uppbokade kvällar när jag pluggar på heltid som jag gör nu. Gick inte att sluta till den här terminen så det är anledningen till att det blir en termin extra. Irriterad är jag över det egentligen men jag står väl ut.

4 filmer jag kan se om och om igen:

Hm. Det här är svårt eftersom jag blivit lite av en filmnörd på sistonde.

Nummer ett måste bli Girl, interrupted iaf. Den var lite av nån slags bibel i filmform för mig då jag mådde som sämst. Den var mitt hopp att det där med att må skit går över. Sen måste man ju älska Angelina Jolie i hennes roll som Lisa.

En vampyrs bekännelse. Fast egentligen var det mer då jag var yngre och var besatt i allt vad vampyrer heter. Dock tycker jag inte Tom Cruise var det bästa valet som vampyren Lestat. Men det är en helt annan historia.

Matrix måste jag väl ta med. Det var trots allt med den filmen som jag blev Trinity med hela sommarchatten. Och det hängde med ett tag. Däremot är jag inte helt förtjust i efterföljarna. Nu har jag aldrig sett hela trean för jag lyckas somna hela tiden. Men de enda andra filmerna jag aldrig kan hålla mig vaken till är krigsfilmer som jag inte gillar så det är ett dåligt betyg.

Sen är jag tråkig och väljer Sagan om ringen - triologin. Det har hänt att då Micke jobbar hela helgen så har jag filmmaraton för mig själv med just de filmerna. Nu försvinner han i tio dagar och då kanske jag ska göra det igen. Det vore kanske trevligt.

4 Städer jag har bott i:

Nu ska jag erkänna att jag är en sån där tråkig människa som aldrig bott i en annan stad än Stockholm. Inte för att jag tyckt att Stockholm varit enda valet utan mest för att det blivit så. Jag har inte ens bott på fyra olika ställen i Stockholm. Viksjö, Bromma och Älvsjö. Thats it. Så jag vänder på frågan och skriver fyra städer jag HAR TÄNKT bo på.

Malmö. Det var kärleken som fick mina planer att gå ditåt. Jag hade tom en lägenhet på gång. En del av mig ångrar att jag inte tog chansen för det hade varit tufft att se hur jag hade klarat mig all on my own. Men resten av mig vet att jag gjorde rätt. Jag insåg att kärleken till den killen var dålig och destruktiv för mig och risken hade varit att han hade krossat mig totalt och skadat mig ordentligt. Så det var ett bra val.

London. Det var nog före planerna på Malmö egentligen. Jag ville vara sån där som bor i ett lägenhetskollektiv i London ett år och prövar sina vingar. Jag minns inte vad som hände med de planerna. Har en känsla att det var då jag mötte Andreas. Han jag skulle flytta till Malmö för. Och efter Andreas så var jag inte riktigt så stark som jag var innan. Så det var nog det som hände. Vissa dagar kan suget hugga till i magen igen. Så vi får se. En dag kanske.

Italien. Minns inte längre vilken stad det var. Florens tror jag. Jag hittade en designutbildning där och jag kunde riktigt se mig själv gå den utbildningen. Fast nu drog kärleken åt andra hållet. Micke i det här fallet. Jag hade svårt att tänka mig två år i ett annat land utan honom. Jag var inte helt frisk då heller så det vägde nog rätt tungt. Hade det hänt nu vet jag inte om det hade blivit samma resultat. Fast numera väger ju verinärplanerna tyngre.

Det leder mig raskt till Uppsala. De planerna har jag inte hunnit ställas inför ännu. Kommer jag in på drömutbildningen så vore det inte helt fel att prova sig på det där med studentrum/lägenhet och hela det paketet. Det är återigen det där att stå på egna ben. Funderat om man ska ställa sig i nån kö redan nu, om man får det. För dagspendling mellan Stockholm och Uppsala är jag inte så sugen på om jag ska vara helt ärlig.

4 tvserier jag har tittat på:

Lost måste nog få bli nummer ett. Jag upptäckte Lost mycket senare än alla andra. Främst för att det krockade med OC som jag hade börjat titta på tidigare. Numera plöjer vi igenom hela säsonger så fort man kan få tag i dom.

Gilmore Girls. Älskar dom flickorna. Vem hade inte velat ha en dotter som Rory eller en mamma som Loralai. Och pojkarna i serien brukar vara helt okej också. Fast sånt brur ju inte jag mig om förstås;)

Sex and the city. Jag ville VARA Carrie då den serien kom. Jag ville ha ett eget tjejgäng som jag kunde prata sådär öppet om sex med. Det vill jag fortfarande. Och sen kan designern i mig inte låta bli att få en pirrkänsla i magen då designerkläderna och skorna flyger förbi. Och mr Big blev jag kär i trots att han är tokigt gammal för mig:P

Simpsons måste få bli nummer fyra. Främst för att jag kan se avsnitten igen och igen och igen.

4 favoritlåtar (just nu) :

Oj. Det här är svårt. Just nu är det bara Winnerbäck igen och igen och igen. Så vi tar fyra såna låtar för enkelhetens skull.

Du fick tid (gav tid? behövde tid? Tid nånting iaf)
Tal av hjärter dam
En svår och jobbig grej
Att fånga en fjäril.

4 favoriträtter:

Kan man leva utan grillad kyckling? Nej, just det.

Sushi är jag barnsligt förtjust i. Fast nu var det ett tag sen igen.

Min hemmagjorda kycklingpasta. Smaskens! Den ska ni be om om ni vill bli bjudna på mat nångång:)

Skaldjur i alla former. Gud så gott. Och ingen endaste räkbåt har jag varit på. Det är nästan skandal.

4 platser/länder jag vill besöka:

Nya Zeeland. Jag ska hoppa bungyjump. Roligt va?:)

New York. Dit har jag alltid velat av nån anledning. Har dock aldrig blivit av.

Tailand. Fast det drömmer väl alla om.

Indien. Det verkar häftigt att uppleva.

4 ställen där jag känner mig bekväm:

Egentligen är jag inte så komplicerad så jag trivs på de flesta ställen men iaf.

Soffor är jag bra på. Jag har sovit i alla möjliga och det kan vara riktigt trevligt. Sen att jag kan sova varsomhelst igentligen hör inte till saken. Så nummer ett får bli soffor. Blir jag erbjuden en sån brukar jag inte vara så svårövertalad:)

Bland mina vänner. Okej det är inget "ställe". Men det är iaf sant. Människor är viktigt för mig. Speciellt nu då jag mår bra igen. Därför räknas det iaf.

Tja. Framför datorn. Lite tråkigt svar men det är nog sant. Och har en å annan trevlig människa på mina kontaktlistor så då blir det ju inte så tråkigt längre:)

I sängen. Nej, jag syftade inte på det ni tänker på. Snuskisar! Ibland behöver en flicka bara vara. Det var mest så. Jag minns fortfarande då vi låg tre i min säng i Bromma och hade högläsning eller bara pratade. Det är trevligt. Avslappnat. Blir mindre sånt nuförtiden.


Klart! Nu är det DIN tur.

Tokig.

Jag håller seriöst på att bli tokig. I ett ovanligt starkt ögonblick igår bestämde jag mig för att provet får gå som det går. Att det får bära eller brista. Världen går inte under om jag misslyckas. Det gick över sen. Idag känner jag paniken i magen så stark att jag bara vill kräkas. Panikattacken lurar under utan och jag är övertygad om att jag inte kan NÅGONTING. Och tidvis under pluggandets gång så bekräftas precis exakt det. För det står absolut stilla och jag fattar ingenting. Och nu orkar jag inte plugga mer och jag har MASSOR kvar att göra. Nåja, jag ska inte överdriva.

I sanningens namn vet jag inte vad jag gett mig in på. För det här är inte hälsosamt. Jag vet att jag MÅSTE klara den här kursen och att jag MÅSTE klara den alldeles strålande. Annars kan jag ge upp mina planer. Men jag MÅSTE göra så mycket annat också.

Jag får panik snart.

Pluggpanik.

Just nu har jag en sjutusan till huvudvärk så egentligen inte i form för att blogga nu. Men vad skulle jag göra annars som vore så hemskt mycket bättre då? Nej, just det.

Jag håller på att bli vansinnig på allt pluggande. Känns som jag aldrig kommer bli färdig till på fredag. Varför varför VARFÖR valde jag inte måndag? Men som jag redan påpekat har jag ingen extra tid att plugga på iaf. Eller typ inte. Så det där är en helt meningslös fråga. Och jag vill inte paja helgen på att nojja mig över allt jag kan och inte kan. [Jag vet att jag är tjatig men jag är så sjukt hysterisk över det här just nu].

Och nej. Jag VILL INTE höra någon av följande "tröstande" meningar:
"Det där klarar du bra."
"Du hinner, det är ingen fara."
"Klart du klarar det."
"Du är smart, det där blir inga problem."
Jag blir VANSINNIG på tröstande ord när människan som säger det inte har en ANING om hur jag ligger till och vad jag kan. [Ursäkta att jag är grinig men jag är stressad nog iaf.]

Nu överväger jag att bada lite [så släpper kanske huvudvärken]. Sen blir det väl minst en timmes pluggande till. Blä. Livet är pesttråkigt just nu...

Some days everything just pisses me off.

Idag ska jag INTE skriva om skolan. Jo ett par ord men sen ska jag försöka skriva lite mer på djupet. Det gick alldeles strålande i skolan idag. Jag blev så stolt att jag hade lust att applådera åt mig själv då jag löste en skitsvår uppgift alldeles själv på fysik-lektionen. [Det gjorde jag naturligtvis inte. Hur hade det sett ut?] Biologin var väl det inget speciellt med idag. Vi gjorde nån märklig lab där vi skulle urskilja egenskaper hos löv.

Och så till något annat.

Just nu känns det mesta uppåt. Jag går med lätta steg till skolan varje dag och känner mig som en sån där klämkäck liten flicka med hästsvans och äppelkinder. Känner mig som alltså. Inte ÄR. Det är stor skillnad. Hårdrockaren i mig skulle sparka bak ut annars [ska det vara ett ord]. Och jag gillar verkligen det här. Att kämpa mig framåt. Att veta att jag är på väg NÅNSTANS. Och sen att det vissa dagar känns pissvårt och helt omöjligt det gör inte så mycket. Det är nästan en bonus istället. För livet är alltid roligare om man för kämpa lite för saker och ting.

Fast sen är det alltid nåt under ytan där. Något som får mig att tveksamt grimasera och backa undan. Något som får mig att känna att något inte är helt rätt. Och riktigt kan jag inte peka på vad det är. Teorierna är många och svaren är få. Det är som något som kryper i mig så fort jag sitter still en endaste timme för mycket. Som om jag har lust att gallskrika så fort allt känns det minsta tråkigt. Som om jag bara känner mig... less. Just nu har jag inget bättre ord för det än just så. Och det känns märkligt och fel bredvid min upprymdhet över skolan.

Och jag undrar mest som så. Kan man aldrig få vara helt nöjd?

Ap-trött.

Jag är helt slut. Och det är bara måndag. Det känns fint.

Just nu har jag mest panik över provet jag ska ha på fredag. (Kunde ha valt att ha det på måndag också. Men då blir ju hela helgen förstörd för att man går och nojjar sig och det känns inte som jag hinner plugga särskilt mycket extra iaf.) Så pga av den anledningen så såg dagen ut så här:

Upp klockan 8.
Äta frukost och morgonfixa (kunde dock inte ducha för nån hade tjuvat varmvattnet)
Åka till skolan.
Ha fysik.
Åka till stan och köpa böcker (DYRT var det!)
Åka hem.
Sitta i soffan en timme.
Plugga, plugga, plugga.
Möta Micke å handla.
Rensa kyckling (till middagen)
Plugga, plugga, plugga.

Inte så konstigt att jag är trött kanske. Just nu längtar jag mest till onsdag då jag har ledig dag. Men främst längtar jag till fredag EFTER provet då jag kan slappna av lite. Fast det hinner nog bli fler saker jag ska göra innan dess.

Imorrn MÅSTE jag köpa nya batterier till den bra miniräknaren. (Den andra håller inte måttet). Sen borde jag köpa filofax-papper för det börjar bli för mycket att hålla reda på nu igen. Nåja. Ta det lugnt och titta på TV en stund sen ska jag SOVA. Upp tidigt imorrn.

Helgen.

Och det var den helgen.

Den här helgen har jag varit duktig och oduktig. Duktig för att jag har pluggat men oduktig för att jag inte har pluggat tillräckligt. Det där med att köpa böcker och batterier till miniräknaren gick inte så strålande bra heller. [Nåja jag hinner det också].

För övrigt har helgen präglats av The Ark, rastlöshet, rastlöshet och... glömde jag nämna rastlöshet? Just nu är det bara så det är. Jag hinner nämna mig tanken på att jag vill göra något utan att veta vad och sen klättrar jag omedelbart på väggarna. Blev erbjuden att följa med och titta på midnattsloppet vilket kunde ha botat min rastlöshet lite men mitt samvete sa att jag MÅSTE plugga. En veckas till superpluggande och sen har jag prov. Tror jag måste gå på mattestugan och/eller åka hem å be mamma om hjälp i veckan. Sen får jag slappna av i två dar eller nåt.

Nu: Frukost och packa väskan.
Snart: Åka till skolan.

Trötthet.

Nu har jag snart klarat första veckan av pluggande. Det har gått riktigt bra. Men jag växlar mellan upprymdhet, panik och trötthet. Idag var det mest det tredje som gällde. Plus att jag haft en megahuvudvärk. Så det har varit dåligt med pluggande för mig. Vilket troligen lär innebära att det är något jag måste göra i helgen istället. Inte alls enligt min plan att plugga tillräckligt i veckan för att få lediga helger. Fast har jag tur går det snabbt att plugga imorrn så då blir jag färdig inför helgen iaf.

Annars är det rätt lugnt just nu. Imorrn ska jag på The Ark med Sara. Förutsatt att det inte tokregnar förstås. Det blir nog trevligt. Micke jobbar i helgen så resten av min plan är att dricka öl och spela tv-spel i lugn och ro. Det kan vara rätt så skönt. Speciellt eftersom jag är rätt så trött vid det här laget. Fast egentligen är jag alldeles för rastlös för att sitta hemma. Men vi tar igen det nästa helg. Det blir bra. Spara lite på krafterna.

Det var det.

Skolstress.

Okej. Andra dagen i skolan och liiiiiiiiite lugnare. Fysik känns fortfarande megasvårt men jag börjar låååååååååångsamt få in det rätt tänkandet. Räkna matte för att förstå sambandet. Jodå. Det går nog det också även om jag tidvis får panik av tanken. Just nu växlar jag mellan megapanik och megaångest för att jag är alldeles för dålig och inte fattar någonting och nåt slags fjärilar-i-magen-tillstånd för att det är så skojigt att plugga igen.

Biologin var däremot mycket mycket lättare. Den första lektionen började med nån fånig gymnasie.aktig lära-känna-lek. Man fick varsin fråga av fyra olika och skulle sen fråga fem-sex stycken frågan och sen skulle dom med samma fråga jämföra sina svar och redovisa. Så stor skillnad som sagt.

Imorrn är jag dock ledig. Massa skönt. Men det blir bara att plugga massa så ledig är ju relativt.

Nu är det GG.

(Ursäkta att jag är tråkig och bara skriver om skola men ni får stå ut ett tag. Eller låta bli:))

Panik.

PanikpanikpanikpanikpanikpanikpanikpanikpanikpanikpanikpanikpanikpanikpanikpanikPANIK.

Så känns det just nu. Jag började skolan idag. Och fysik är INTE min grej. Det tragiska med det är att jag MÅSTE gå kursen. Inte bara det. Jag MÅSTE klara kursen perfekt. Vår första lektion chock-sattes-igång med algebra. Allvarligt talat. Första lektionen? Det var typ tio år sen jag läste algebra. [Okej liten överdrift men ni fattar poängen.]

Så egentligen har jag inte tid med det här. Jag borde pluggapluggapluggapluggaplugga. Men jag har totalfastnat. Och jag har en megahuvudvärk.

Det här kommer gå åt helvete.

Lugn helg + skola

Den här helgen har varit extremt lugn och seg. Vi hade inte råd med nåt annat heller. Fast det kändes lite okej ändå eftersom jag börjar skolan imorrn. Inte alls sådär "nu klättrat jag på väggarna". Lite smått rastlös iofs men det känns som jag är det rent allmänt just nu. Det är som jag ständigt vill göra "nåt" utan att veta vad det är. Som om jag är orolig i kroppen eller nåt sånt. Alla har väl kanske såna perioder antar jag. När det man kan och det man vill inte riktigt går ihop när allt kommer omkring. Fast livet måste vara lite tråkigt för att man ska uppskatta när det är roligt.

Och så börjar skolan imorrn. Det känns riktigt roligt trots att att jag inte hunnit skaffa några böcker ännu. Det får jag göra på fredag då pengarna kommer. Det blir full fart nu iaf. Skola fyra dar i veckan och dessemellan massa pluggande. Vi får se om jag har tid med folk också:) Det är lite märkligt. Då man inte går i skolan ser man fram emot att göra det. Men oftast då man börjar blir det jobbigt och man vill slippa gå upp. Vi människor är lite konstiga på det viset.

Fucking grejt.

Idag är jag så fucking jävla grejt så det är löjligt. Jag svävar på små moln och känner mig oslagbar. Vad tog mitt självförakt vägen? Mitt dåliga självförtroende? Mina ärrade armar? Jodå det finns nog där under ytan men idag släpps de inte förbi grindarna. Nåja. Armarna är väl som de alltid är men idag räknas inte ens de in i bilden.

Jag trodde imorse att jag skulle vara trött och seg och inte alls vilja gå upp. Istället följde jag Micke till stationen [inte hela vägen] så jag skulle få en hundring innan han försvann för dagen. Och sen då jag kom hem satt jag mest och hade det bra med min kaffebalja. Och så lyckades jag ringa FK och de var inte alls elaka mot mig som jag trodde de skulle vara. De var ovanligt snälla tom. Och sen har jag haft skolindroduktion. Mitt schema ser lite tjockt ut vissa dagar men tom det känns helt okej. Och sen har jag tränat och varit duktig trots att jag varken hade lust eller ork egentligen.

Varför kan inte alla dagar vara såna här bra dagar?

Ändrade planer.

Egentligen är jag väl trött. Fast ändå inte. Rastlösheten sprider sig i kroppen på mig. Igen. Alltid. Oftast. Och att bara sova känns... omöjligt minst sagt. Så vi bloggar lite en stund. Det är bra.

Idag skulle vi tjeja oss med mamma. Så blev det INTE. Systra mi var magsjuk och var direkt inte i form att göra sånt. Men istället blev det en liten sväng till Kallhälls centrum där mamma köpte ett linne en bok och en nalle åt mig. Det var världens finaste nalle så ingen får säga att jag är för gammal för såna presenter:) Och sen blev det lite mat, lite efterrätt, lite ost och ett par glas vin. Det var trevligt det också.

Imorrn börjar skolan. Och det ska bli roligt och jag ser fram emot att börja igen. Fast samtidigt är det nervöst och det känns som det är megamassamycket att göra.

Nä inget att skriva. Bara uttråkad.

Oplanerad dag.

Okej. Idag skulle jag INTE städa. Jag skulle måla eller sy eller skriva eller... nåt. Vara kreativ. Så blev det INTE. Det betyder att idag har jag INTE:
  • Fortsatt måla på min tavla som bara ligger där och ser fånigt ofärdig ut.
  • Skrivit vidare på min text som jag vill skriva på. Jag tycker jag har en bra idé och tidvis flyter orden på riktigt bra. Och jag borde se till att bli färdig innan inspirationen flyter ur mig som den brukar göra.
  • Sytt eller börjat planera att sy nåt fin-fint. Som kjolen jag planerat en evighet men inte skapat nåt mönster åt. Eller den tjejiga klänningen jag kom på skulle bli finfin med det tunna silkiga tyget jag fick av min "svärmor".
Istället har jag:
  • Småstädat sovrummet. Jag avskyr ordningen där och det kommer jag göra tills jag lämnar det. Det är för mycket prylar där men de har ingenstans att stå i övrigt så de måste stå där.
  • Rensat papper som återigen har blivit i rent kaos. OM MAN HAR ÄGNAT 2 VECKOR ÅT ATT SKAPA ETT PERFEKT SYSTEM SKA DET VÄL INTE VARA SÅ JÄKLA SVÅRT ATT HÅLLA DET!! [Ursäkta men jag blir lite irriterad.]
  • Försökt planera morgondagens aktiviteter med syrran.
Och imorrn är jag uppbokad hela dagen så då blir det alltså inget målande eller skrivande eller syende/syande. Och på fredag börjar skolan så då är det tveksamt. Var iofs 14.30 jag skulle vara där såg jag idag så jag kanske skulle hinna skriva ett par rader eller måla ett par streck innan. Sy hinner jag inte för sånt tar lååååååååång tid. Om jag planerar min tid lite effektivt. Vilket jag verkligen måste börja göra.

Hur var det nu? Ska vi börja få tummen ur och göra nåt kreativt och produktivt av våra liv?

Rastlöshet.

Nu har jag städat lägenhet i två dagar och rent kaos har övergått till att bli... Nåja. Nästan ordning iaf. Det känns rätt bra med ett enda undantag. Det kryper i kroppen av allt annat jag skulle vilja göra. Så imorrn tänkte jag börja försöka göra lite annat.

Jag har en tavla som legat still... ja... länge? Och som verkligen skulle vilja bli klar. Och en till som borde påbörjas överhuvudtaget som är enligt samma tema. Fast nu med lite fundering på saken vore det nog snyggare att ha fyra små tavlor att sätta ihop. Nåja. Det hör inte riktigt till saken. Borde ta tag i det iaf och kanske jag skulle kunna göra det imorrn.

Sen har jag lite texter att skriva som jag håller på med. Ett par stycken på den här datorn. Ett par stycken på den gamla datorn. En bunt i garderoben. Så det är något jag borde göra. Och ta och AVSLUTA nåt någongång. Det skulle jag kunna.

Sen har jag mängder med grejer att laga. Och mängder av ideer att sy. Det bara ligger där och väntar på att jag ska ta tag i det nångång. [Men INGA nålar får lämnas framme den här gången!] Det skulle vara riktigt bra om jag gjorde det nångång. Få ordning på det så det inte bara ligger där och tar plats. Och apropå det har jag tänkt kolla igenom garderoben. Bort med gammalt och tråkigt och bara spara sånt jag tycker om. Men det är svårt. Att slänga kläder alltså.

Vi får väl se. Kanske skulle jag kunna fixa lite. Eller så bläddrar jag i nån mattebok. Det är också en idé.

I just wanna scream some days...

Jag är rastlös så det kryper i hela kroppen på mig. Jag är less på att vara hemma och jag är less på att inte ha nåt speciellt att göra. Jag är en flicka som kräver mycket aktivitet och just nu är det ont om sånt. Det är mest sitta hemma och stirra på de fula tapeterna. All respekt för folk som gillar hemmakvällar och myspys för jämnan. Men jag är inte sån. Och jag har inga planer på att bli sån.

Å andra sidan har jag inte råd med sånt. Roliga saker alltså. För jag är en fattig flicka också. Fast om jag skulle ha nån att leka med så finns det väl gratis grejer att göra också. Eller så får jag råna en bank så löser det sig också. Sen drar jag till Nya Zeeland och hoppar bungyjump och dyker med hajar. Ska ni med?=)

Nä. Istället får jag vara hemma och städa och vara allmänt less på det mesta. Det går nog över snart. På fredag börjar skolan så då får jag mer att roa mig med. Det blir nog bra.

Sköna söndag.

Söndag kväll och sitter och är sådär lagom söndagsfundersam.

Bara en vecka kvar innan skolan börjar. Innan jag måste lägga all min energi på att göra ett bra jobb. Det är nu eller aldrig om man säger så. Däremot har jag inte ordnat det jag måste ordna innan jag börjar skolan. Jag har inte ringt FK och meddelat att jag vill avbryta sjukskrivningen. Jag har inte laddat ner några ansökningsblanketter till CSN [vet inte ens vilken jäkla blankett det är]. Och båda dom sakerna är rätt dumma. Bad Micke förut att fixa blanketten åt mig men... det var väl inte prioriterat... Man ska kunna söka via nätet men vet inte hur man får ett "konto" eller om jag redan har ett... Fixar jag det inte i tid får jag inga pengar dock vilket är knepigt.

Min sista vecka som ledig blir dock allt annat än lugn och skön. Jag ska städa och fixa och dona. Jag ska försöka hinna med så mycket som möjligt som behövs fixas å grejas. Jag ska försöka laga mig igenom min jättehög och jag ska försöka få ordning på garderober och pappershögar [det är det som är kvar mest]. För så fort skolan börjar måste jag bita mig i läppen för att mitt pedanteri med städningen går ut över tiden jag måste plugga.

Annars då?

Lite trött och seg efter ett mycket trevligt bröllop. Det blev sent och mycket sprit och alldeles för många olika sorter. Jag brukar inte blanda på det där viset. Champange [hur stavas det], vitt vin, rött vin, baileys, GT, öl och cider. Jag orkar inte gå in på några detaljer om hur bröllopet var men kan säga att det blev lite vimsande på stan som inte direkt var särskilt givande. Två timmar tog det att gå "hem" vilket det egentligen inte skulle ta.

Nu blir det sängläge och boken "Vad ser du nu?" som är riktigt bra för att vara ett felköp. Den är bra iaf iofs. Puss på er!

Städa, städa...

Jag försöker vara duktig så kampen mot dammråttorna går vidare. Fast egentligen orkar jag inte. Egentligen är jag less på att jag måste. Egentligen är jag arg och irriterad på att det aldrig nånsin kan se ut som hos folk här.

Men jag har däremot:
Städat skafferiet
Tvättat ett par maskiner
Bäddat sängen
Städat ett par skåp
Pantat burkar och flaskor

Jag har inte:
Slängt gamla kartonger
Putsat fönster
Dammsugit och moppat alla golv
Skrubbat ugnen
Städat kyl/frys + resten av skåpen
Skrubbat badrummet
M.m, m.m, m.m....

Idag är livet tråkigt. Imorrn ska jag färga håret och vara tjejig hela dagen så jag är fin och söt på bröllopet.

Balkongklättreskan.

Igår gjorde jag ett litet äventyr. Jag skulle ut och slänga kattbajspåsen. Spärren som man ställer upp dörren med ville inte riktigt som jag men jag tänkte att "äsch då, det tar max nån minut iaf" Så jag lät dörren vara och sprang upp för trappan och slängde kattbajset. Men just då kom naturligtvis nån. Vinddraget fick dörren att smälla igen och jag var utelåst. Så vad gör man då? Ingen mobil och inga nycklar. Först kollade jag om jag kunde klättra över balkongräcket på egen hand men det var alldeles för högt. Efter många om och men så ringde jag på hos en av grannarna som var hemma och bad att få låna en stol. Och med viss hjälp av hennes så klättrade jag över balkongdörren eftersom balkongdörren som tur var stod öppen. Det var väl för övrigt därför som dörren smällde igen av vinddraget. Jag är bara glad att ingen trodde att jag bröt mig in hos sig själv för det måste ha sett lite suspekt ut. Men jag är uppenbarligen vigare än jag trodde för inte hade jag trott att jag skulle kunna klättra över ett balkongräcke nuförtiden. Det hamnar på min lista över dumma saker jag gjort.

Annars då? Jo det går väl framåt. Fast jag gör inte riktigt som jag ska. Mycket att saker att fixa inför skolstarten men det går halvbra. Men det ska väl ordna sig det med. Hoppas jag iaf. Jag borde tex snabbrepetera matte b så jag kommer ihåg vart man var nånstans eftersom det var en hel evighete sen jag läste det sist. Ringa doktorn borde jag. OCh FK. Ladda ner CSN-blanketter. Sen var det där med att söka jobb. Det är mycket nu.