Dagsprotokoll.
Okej. Nu var det ett tag sen. Eller två dar. Såg ni hur himlen trillade ner bara därför? Nä. Men jag behöver rutinen. Jag behöver skriva av mig. Jag behöver lära mig att inte censurera mig så in i... Ibland måste man t.o.m. få skriva att nån är en jäkla idiot. Eller att man tycker att nåns val är korkat. Faktiskt.
Igår var det ett jäkla åkande. Tomteverkstaden började igår. [Tomteverkstad= arbetsterapi. Så vet ni.] Halvny grupp men samma tid och samma plats och sådär. Jag målade en hattask. Röd. De heter så. Runda lådor kan man säga. Fast jag tänkte ha prylar i den. Snyggare än gamla skokartonger. Om man säger så. Fast det kändes segt. Segt att ha åsikter ens om vädret. Det kändes dubbelt. Samtidigt som det kändes som nån hade limmat fast min tunga av nån elak anledning kändes det bättre, enklare. Kanske för den här gruppen är något yngre medelsnitt på. Eller så har jag blivit bättre. Eller... Jag vet inte. Det kändes bättre iaf. Sen kom jag hem och Micke och Markus lekte med datorerna. Jag försökte få något gjort men det gick sådär halvbra och klockan fyra var jag iaf tvungen att ta bussen. Till hudläkaren denna gång. Agneta var där trots att hon bytt jobb för att hon hade varit på nån kurs i Uppsala. Eller hur det var. [Agneta=svärmor.] Läkaren gav mig ett par papper, skrev ut ett recept och skrev lite saker på en lapp. Och så bokade vi en ny tid och sen var det färdigt. Känns inte sådär meningsfullt. Men vad gör man. Jag ska äta superstarka tabletter nu som man måste tänka på tusen saker med. Sen när jag kom hem igen åt vi pizza. Och sen var det ju fotboll.
Och idag var det bara att kliva upp tidigt. Skulle på begravning i Nacka. En gammal granne från Borrlövsta som jag växt upp med har gått bort. I princip reservfamilj. Fast det var en hel evighet sen jag såg dem. Båda. Och nu är det delvis försent. Med henne menar jag. Ibland känns det sådär i livet. Man ångrar vad man aldrig gjorde. Och sen funderar man varför. Fast om jag inte ens lyckas ringa mina vänner så ska man väl inte förvänta sig några mirakel. Men det var... trevligt kan man väl inte skriva. Men, rätt fint? Alltid en del gudsprat som jag hellre är utan då man är i kyrkor men det var helt okej. Inget påtvingat iaf. Jag tycker inte om sånt. Sen var det ett jäkla åkande kors och tvärs över stan bara för att min familj inte hittar på södra sidan. Men det får man väl ta.
Imorrn åker vi till landet med hela stora taikonfamiljen. Jag har bakat två satser bröd bara därför. Duktig flicka. Ska ta med mig det så det blir gott bröd. Men det blir nog trevligt. Mat och prata skit och kanske spel. Yatzy om inte annat. Nåja. Det var det.
Haft tusen tankar under de här dagarna som gått också iofs. Men jag orkar bara inte skriva det nu. Det blir en annan gång. Om ni har otur.
Igår var det ett jäkla åkande. Tomteverkstaden började igår. [Tomteverkstad= arbetsterapi. Så vet ni.] Halvny grupp men samma tid och samma plats och sådär. Jag målade en hattask. Röd. De heter så. Runda lådor kan man säga. Fast jag tänkte ha prylar i den. Snyggare än gamla skokartonger. Om man säger så. Fast det kändes segt. Segt att ha åsikter ens om vädret. Det kändes dubbelt. Samtidigt som det kändes som nån hade limmat fast min tunga av nån elak anledning kändes det bättre, enklare. Kanske för den här gruppen är något yngre medelsnitt på. Eller så har jag blivit bättre. Eller... Jag vet inte. Det kändes bättre iaf. Sen kom jag hem och Micke och Markus lekte med datorerna. Jag försökte få något gjort men det gick sådär halvbra och klockan fyra var jag iaf tvungen att ta bussen. Till hudläkaren denna gång. Agneta var där trots att hon bytt jobb för att hon hade varit på nån kurs i Uppsala. Eller hur det var. [Agneta=svärmor.] Läkaren gav mig ett par papper, skrev ut ett recept och skrev lite saker på en lapp. Och så bokade vi en ny tid och sen var det färdigt. Känns inte sådär meningsfullt. Men vad gör man. Jag ska äta superstarka tabletter nu som man måste tänka på tusen saker med. Sen när jag kom hem igen åt vi pizza. Och sen var det ju fotboll.
Och idag var det bara att kliva upp tidigt. Skulle på begravning i Nacka. En gammal granne från Borrlövsta som jag växt upp med har gått bort. I princip reservfamilj. Fast det var en hel evighet sen jag såg dem. Båda. Och nu är det delvis försent. Med henne menar jag. Ibland känns det sådär i livet. Man ångrar vad man aldrig gjorde. Och sen funderar man varför. Fast om jag inte ens lyckas ringa mina vänner så ska man väl inte förvänta sig några mirakel. Men det var... trevligt kan man väl inte skriva. Men, rätt fint? Alltid en del gudsprat som jag hellre är utan då man är i kyrkor men det var helt okej. Inget påtvingat iaf. Jag tycker inte om sånt. Sen var det ett jäkla åkande kors och tvärs över stan bara för att min familj inte hittar på södra sidan. Men det får man väl ta.
Imorrn åker vi till landet med hela stora taikonfamiljen. Jag har bakat två satser bröd bara därför. Duktig flicka. Ska ta med mig det så det blir gott bröd. Men det blir nog trevligt. Mat och prata skit och kanske spel. Yatzy om inte annat. Nåja. Det var det.
Haft tusen tankar under de här dagarna som gått också iofs. Men jag orkar bara inte skriva det nu. Det blir en annan gång. Om ni har otur.
Kommentarer
Trackback