Energibrist.
Jag är verkligen verkligen dålig på att hålla vad jag tänkt. Jag skulle försöka skriva här regelbundet. Och just nu är det hemskt oregelbundet. Men ibland känns det som om jag har tusen andra bollar i luften. [Fast om ni frågar mig kan jag säkert inte nämna en enda sak.]
Vi var på landet i helgen igen. Det var rätt skönt. På sätt och vis. Mamma och mormor var inte med den här helgen. För mamma hade lust att stanna hemma och då hade såklart mormor också lust med det. [Det har hon egentligen iaf om hon slipper vara ensam. Men det är en helt annan femma.] Så det var vi, syrran, per och pappa. Vi åt och spelade spel och drack vin. Och syrran blev full som en pelikan. [Fniss.] Så hela lördagen så tyckte hon att sängen var det ställe hon skulle vara. Ja. Det kan det vara värt ibland.
Fast vi kom hem bra sent. Det känns alltid jobba. Bil och körkort skulle sitta fint. Ge mig. Det är väl dags att göra det där jäkla syntestet och skicka in de dära papprerna. Och sen är det bara att börja köra. Det är bara att se upp;) Och glömde rösta gjorde jag också. Dålig människa.
Idag har jag lyckats skriva. Eller. Typ. Efterforskning. Det är nog så jobbigt. Jag är less på att läsa om jäkla kungar. Det är tråkigt att läsa om kungar. Och man kan inte hoppa över de sidorna. För då kan man ge sig tusan på att just det där jag behöver veta står där. Nåja. Lite längre fram nu iaf. Fast jag känner mig helt orkeslös. Tre timmar skrev jag, sammanlagt. Och det var ren pina mot slutet. Allt jag tänkte var att jag måste måste måste göra det. För klarar jag inte ens det så... Ja. Hur ska jag bli frisk då? Jag vill ha pigga upp mig piller. Testade rosenrot [heter det så?] av bästis. Jag tror det gav nån verkan iaf. Fast det är svårt att veta när man bara testat en gång och på sån knasig tid. Man borde faktiskt äta sånt på morgonen för att orka med hela dagen. Inte på kvällen. Helknas.
Imorrn ska jag jobba. All energi på att orka. Men det går väl förmodligen bra. Lite energikrävande ska det vara såklart. Mest energi går på att höra vad de säger. Och det är inte det enklaste alla gånger kan jag säga. Men sånt vänjer man sig säkert med.
Nä. Det var det. Den här veckan är den första veckan på mitt nya liv. Tror jag. Jag måste iaf få någon jäkla ordning nångång. För nu räcker det faktiskt med sjukskrivning och panikattacker.
Vi var på landet i helgen igen. Det var rätt skönt. På sätt och vis. Mamma och mormor var inte med den här helgen. För mamma hade lust att stanna hemma och då hade såklart mormor också lust med det. [Det har hon egentligen iaf om hon slipper vara ensam. Men det är en helt annan femma.] Så det var vi, syrran, per och pappa. Vi åt och spelade spel och drack vin. Och syrran blev full som en pelikan. [Fniss.] Så hela lördagen så tyckte hon att sängen var det ställe hon skulle vara. Ja. Det kan det vara värt ibland.
Fast vi kom hem bra sent. Det känns alltid jobba. Bil och körkort skulle sitta fint. Ge mig. Det är väl dags att göra det där jäkla syntestet och skicka in de dära papprerna. Och sen är det bara att börja köra. Det är bara att se upp;) Och glömde rösta gjorde jag också. Dålig människa.
Idag har jag lyckats skriva. Eller. Typ. Efterforskning. Det är nog så jobbigt. Jag är less på att läsa om jäkla kungar. Det är tråkigt att läsa om kungar. Och man kan inte hoppa över de sidorna. För då kan man ge sig tusan på att just det där jag behöver veta står där. Nåja. Lite längre fram nu iaf. Fast jag känner mig helt orkeslös. Tre timmar skrev jag, sammanlagt. Och det var ren pina mot slutet. Allt jag tänkte var att jag måste måste måste göra det. För klarar jag inte ens det så... Ja. Hur ska jag bli frisk då? Jag vill ha pigga upp mig piller. Testade rosenrot [heter det så?] av bästis. Jag tror det gav nån verkan iaf. Fast det är svårt att veta när man bara testat en gång och på sån knasig tid. Man borde faktiskt äta sånt på morgonen för att orka med hela dagen. Inte på kvällen. Helknas.
Imorrn ska jag jobba. All energi på att orka. Men det går väl förmodligen bra. Lite energikrävande ska det vara såklart. Mest energi går på att höra vad de säger. Och det är inte det enklaste alla gånger kan jag säga. Men sånt vänjer man sig säkert med.
Nä. Det var det. Den här veckan är den första veckan på mitt nya liv. Tror jag. Jag måste iaf få någon jäkla ordning nångång. För nu räcker det faktiskt med sjukskrivning och panikattacker.
Kommentarer
Trackback