I feel crazy.

Jag känner mig lite... jag vet inte. Det är som om det är något jag vill göra men jag vet absolut inte vad. Det låter helkonstigt. Jag vet. Men ärligt talat. Det är det också.

Jag har fått en fix idé att jag måste läsa alla DN innan jag kastar dem. Och då måste jag läsa dem i ordning. Det betyder nog att jag aldrig kommer hinna läsa ikapp dem. Jag ligger en vecka efter. Och en DN innehåller många delar och många sidor. Det är tur att jag inte har något vettigare för mig på dagarna.

Nåja. Igår var vi på Kalles senaste vernisage. Det var ungefär en halv evighet sen jag såg Kalle och Susanneh sist. [Var det så hon stavade sitt namn? SÅ länge sen är det jag såg dem, så jag har glömt hur hon stavar. Illa.] Nåja. Kalles tavlor var som vanligt jättebra. Men jag är inte sådär överförtjust i tavlor med bara färg på. Gillar mer hans tavlor med halvt om halvt dolda ansikten och människor. Det andra är bara.. färg? Och det var tufft att han målade på plåt. Påhittigt. [I brist på bättre ord.]

Igår sprang jag på Jimmy på ICQ:n. Det var också en halv evighet sen. Fast det känns aldrig så med honom. Det är som om vi för en ständigt pågående samtal och om det så är en dag, en vecka eller ett år sen vi sist talade är det bara att plocka upp samma tråd igen. Fast så är det väl med vissa människor. Man känner varandra för bra för att tid ska spela någon roll. Han är fortfarande sjukskriven. Han med. Men igår fyllde han iaf år. 29. Herregud. Vart tog tiden vägen? Var han inte 23 nyss? Fast i så fall borde jag vara 18. Och det tror jag vi skippar. Jag är glad att 18 är över.

Och... ja... jag vet inte vad jag borde skriva mer. Känns som jag censurerar mig lite granna nu. Jag kanske slutar med det såsmåningom. Jag borde skriva lite. På den där berättelsen som varit under skrivande process i vad som känns som hundra år. Fast det känns lite för jobbigt just nu. Kanske ska skriva på något annat. Något roligare. Eller så kan jag läsa DN och rensa vidare bland papper. Det kan vara kul. Baka äppelpaj måste jag också. Och koka äppelmos. Innan äpplena blir dåliga och äckliga.

Usch. Bara rastlös. Jag borde få för mig att gå ut och springa så jag gör något bra av den här energin. Men då dör knäna. Och där försvinner det bra. Jag måste köpa ny kropp.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback