susieq

Okej. Jag har varit hemskt dålig på att slå på datorn på ett par dagar. Delvis för att jag inte haft lust [i fredags] och delvis för att jag inte varit hemma överhuvudtaget. Vi åkte till landet med hela familjen så. Det kanske jag redan skrivit föresten. Iaf. Syrran ville så snyggt som möjligt leva på mamma och pappa. Och då var det enklast så. Det blev god mat och läsa korsord och sådär. Lite spelande. Inte så mycket.

Fast nu börjar allt vara kallt. Det är ruggigt i luften och min höstdeppression hotar hela tiden att visa sitt ansikte. Jag hatar hatar hatar hatar hatar hösten. Den är bara grå och död och blä. Det är kallt och fuktigt och inget roligt händer. Man vill bara krypa ner långt under täcket och förneka hela livet. Fast det kan man väl inte. Faktiskt.

Nåja. Igår hände en skum sak. Syrran ringde typ kvart i nio och sa att hon visste ett jobb åt mig. Som assistent i en grupp. Det var bara att ringa hon som jag skulle jobba med. Så då ringde jag. Och imorrn börjar jag jobba. Så kan det gå ibland. Verkar kul. Eller borde vara. Det är något att göra om inte annat. Och det är nog lagom med timmar. Men det var lite hux flux. En del skaffar sig t.o.m. jobb på impuls. Det ni. Så nu slapp jag en hel termin med att försöka få tiden att gå. Såsmåningom får jag nog skaffa mig ett till jobb på deltid, eller plugga. Och så var det det där med lägenhet och sånt där. Men sen så är mitt liv i8 ordning igen. Kan man säga. Det kanske finns hopp.

Nåja. Massor i huvudet som vanligt men inga ord att förklara det med. Så det var det.