Thoughts of a restless mind.
Jag sökte tre lägenheter idag. En av dem var en trea. En liten trea men åndå en trea. Dvs man SLIPPER ha de jävla datorerna i samma rum man sover i. Och jag vill ha den så j-la mycket. Men jag ska inte hoppas. Då blir man bara besviken. Och ni vet väl att jag är pessimist i grund och botten? Man får ALDRIG det man verkligen vill ha. Känns det som iaf.
Jag har funderat jäkligt mycket på "framtiden" den senaste tiden. Hur jag ska komma framåt. Vad jag ska göra. Allt känns lite rörigt just nu så...
Jag vill inte gå i de jäkla rehabgrupperna. Det känns inte på RIKTIGT. Det är hålla-handen-verksamhet. Jag vill inte att nån ska hålla mig i handen. Det innebär bara att man står och stampar på samma jävla fläck. Och jag är less på det. Jag är för tusan snart 25. Och om inget händer snart kommer jag få en seriös 25-års kris. Det vill jag inte ha. Och jobbet har inte hört av sig och jag vet inte om jag orkar bry mig helt då. egentligen borde jag ringa men det känns mest bökigt just nu. Och tomteverkstaden har inte hört av sig så då skiter jag nog i det. Och pratgruppen slutar i september eftersom de har "indragningar" och det var det enda som kändes riktigt viktigt. Och jag missar alla mina psykologtider fast det känns som det gör detsamma. Hm. Det låter nästan som jag redan har 25-års kris.
Så hursomhelst har jag funderat på sen. Efter den här terminen. Och det känns som jag har en bra plan. Det känns som jag är stark nog för den nu. Och jag misstänker att en del kommer säga att jag har för bråttom. Att jag måste lugna mig så jag inte faller tillbaka i gamla mönster. Men det är min kropp och min själ och det är bara jag som kan känna efter vad jag orkar och inte orkar i grund och botten. Och just nu orkar jag mest inte med att vara rastlös. Just nu är det mest besvärligt att inte komma någon vart. Och det är lätt att säga att någon annan att lugna ner sig då man slipper samma problem.
Apropå att fylla 25 vet jag fortfarande inte vad jag ska göra. Vad gör man då man fyller 25? Syrran sa att hon gjorde smörgåstårta och bjöd på fest. Och det är väl en bra idé. Men vart då? Här får man inte plats med särskilt många. Fast iofs vet jag inte om jag vill bjuda så många. Fast om man räknar människor är det alltid fler än man tänkt sig. Jag funderade på patricia också. Man brukar få något specialerbjudande där. Jag måste nog hursomhelst bestämma mig snart. För nu är det inga två månader kvar. Och jag måste förmodligen köra det helgen före eller helgen efter eftersom jag fyller år mitt i veckan. Och helgen före är det typ en månad till. Och det är inte särskilt länge.
Jag har funderat jäkligt mycket på "framtiden" den senaste tiden. Hur jag ska komma framåt. Vad jag ska göra. Allt känns lite rörigt just nu så...
Jag vill inte gå i de jäkla rehabgrupperna. Det känns inte på RIKTIGT. Det är hålla-handen-verksamhet. Jag vill inte att nån ska hålla mig i handen. Det innebär bara att man står och stampar på samma jävla fläck. Och jag är less på det. Jag är för tusan snart 25. Och om inget händer snart kommer jag få en seriös 25-års kris. Det vill jag inte ha. Och jobbet har inte hört av sig och jag vet inte om jag orkar bry mig helt då. egentligen borde jag ringa men det känns mest bökigt just nu. Och tomteverkstaden har inte hört av sig så då skiter jag nog i det. Och pratgruppen slutar i september eftersom de har "indragningar" och det var det enda som kändes riktigt viktigt. Och jag missar alla mina psykologtider fast det känns som det gör detsamma. Hm. Det låter nästan som jag redan har 25-års kris.
Så hursomhelst har jag funderat på sen. Efter den här terminen. Och det känns som jag har en bra plan. Det känns som jag är stark nog för den nu. Och jag misstänker att en del kommer säga att jag har för bråttom. Att jag måste lugna mig så jag inte faller tillbaka i gamla mönster. Men det är min kropp och min själ och det är bara jag som kan känna efter vad jag orkar och inte orkar i grund och botten. Och just nu orkar jag mest inte med att vara rastlös. Just nu är det mest besvärligt att inte komma någon vart. Och det är lätt att säga att någon annan att lugna ner sig då man slipper samma problem.
Apropå att fylla 25 vet jag fortfarande inte vad jag ska göra. Vad gör man då man fyller 25? Syrran sa att hon gjorde smörgåstårta och bjöd på fest. Och det är väl en bra idé. Men vart då? Här får man inte plats med särskilt många. Fast iofs vet jag inte om jag vill bjuda så många. Fast om man räknar människor är det alltid fler än man tänkt sig. Jag funderade på patricia också. Man brukar få något specialerbjudande där. Jag måste nog hursomhelst bestämma mig snart. För nu är det inga två månader kvar. Och jag måste förmodligen köra det helgen före eller helgen efter eftersom jag fyller år mitt i veckan. Och helgen före är det typ en månad till. Och det är inte särskilt länge.
Kommentarer
Trackback