Seg vecka.

Vet ni vet ni vet ni vet ni. Det regnade igår. Och inte för att jag är sådär jätteförtjust i att bli blö. Men regn istället för snö betyder vår istället för vinter. Och vintern är jag så trött på så att jag kan skrika rakt ut snart. Däremot ser jag inte fram emot pollenattacken. Så snart kan man byta jacka och skor. Och så blir det allt ljusare så man känner sig nyförälskad i hela världen igen. [Märks det att min depression håller på att ge med sig?]

Den här veckan har jag varit den segaste av de sega. Jag kommer helt enkelt inte upp på morgnarna känns det som. [Virus eller slarvigt sänggående?] I måndags tvättade vi och det var väl det mest effektiva jag gjort den här veckan. Fast vi hann dock inte med allt. Man SKA INTE vänta all världens tid med att tvätta. Och till Micke, man SKA lyssna på sin sambo när hon säger att det är dags att tvätta;) På kvällen var jag dock duktig och började viss urplockning bland mina kläder. Men det satt långt inne så så himla mycket blev det inte. Men det är alltid något. Och kanske försvinner lite till då jag går igenom det som just nu ligger i vardagsrummet och väntar på att strykas. Rätt skönt att bli av med de gamla fula tröjorna som jag inte helst blir sedd i. Och så dyrt behöver inte nya kläder vara. [Speciellt om man kan sy. Heh.] Snart är det Mickes tur att rensa. Elakt va?

I tisdags skolkade jag från Aspen. Jag tänkte att jag var tvungen att stryka mig igenom kläderna. Speciellt då alla inte hunnit torka helt då vi tvättade. Och mögliga kläder är rätt äckligt. Jobbade gjorde jag dock. Så lite duktig var jag ändå. Sen har jag å andra sidan inget jobb som man direkt kan skippa bara för man känner för det. Det är rätt elakt.

I onsdags försov jag mig. Illa. Så det blev ingen tomteverkstad. Jag vaknade kvart i elva av att det ringde på dörren. Jag hann naturligtvis inte öppna dörren för den delen heller. Fast jag insåg rätt snabbt att jag inte skulle hinna till tomteverkstaden så bra att det var nån idé att ka dit. Så jag ringde och sa som det var. [Det gjorde jag faktiskt.] Och sen stannade jag hemma och strök vidare tills det var dags att göra sig iordning för att åka på pratgrupp. För en gångs skull var alla där samtidigt. Hade inte skett tidigare. Och det gick rätt bra. Fast det är svårare att prata i en sån där grupp då man mår bättre. Dubbelt men ändå. Det känns ju som om man ska prata om det som är jobbigt och svårt. Och då man mest känner hur mycket bättre man mår blir det lite knepigare. Fast man kanske ska prata om det också.

Idag vaknade jag iaf halv tio. Lite sent om jag säger så. Men det var väl ingen stor fara. Inga lägenheter tycks det ha kommit upp den här veckan. [Eller det har det inte, men det betyder förmodligen att inga kommer heller.] Jag har starka funderinga på att skolka från Aspen idag igen. [Jag är en dålig människa. Jag vet.] Men jag har faktiskt en anledning. Jag tänkte stryka färdigt. [Jag sa ju att det var mycket tvätt.] Se om jag hinner städa lägenheten. För jag håller på att bli tokig av det här kaoset som existerar. Eventuellt kolla upp lite saker för nästa termin. Men imorrn är det bara att gå upp tidigt. För då ska jag vara hos tandläkaren halv nio. Jag ska sluta boka läkartider tvärs över stan innan tio. För det är inte roligt att gå upp halv sju.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback