susieq

Allting känns bara.. fel. Jag vet inte vad det är med mig just nu. Jag har absolut ingen lust med nåt just nu. Och igår mådde jag pest. Migränhuvudvärk. Brukar vara ett tecken på något annat. [Man lär känna sin kropp efter diverse dalar och toppar.] Ibland lyckas jag få det mesta gjort genom att tvinga mig själv dit. Genom att inte ge mig själv några alternativ. Men så är det de där dagarna då inget kan övertala mig. Och det känns redan då jag vaknar. Och då borde jag inte ge mig själv någon tid att tänka efter. [Fast det är svårt att stoppa tankar då man inte har något som kan distrahera dom.]

Jag borde skippa Aspen idag. Mest för att jag känner för att skrika rakt ut. Men då dyker alla "men" upp i huvudet. "Men det borde vara bra om jag kom utanför dörren", "Men jag kan gå ut och gå istället", "Men jag borde se till att göra något av den här dagen iaf", "Men jag kan faktiskt skriva eller måla här hemma jag har trots en tavla som ligger och väntar på att jag ska fortsätta måla", "Men det känns inte lättare om jag skippar så många gånger", "Men jag kan ta tag i det nästa vecka", "Men jag har inga garantier på att det är lättare nästa vecka", "Men chansen är större".... Ni fattar grejen. Det märks vilket "men" det stannar vid.

Igår var jag på komvux och hämtade en kurskatalog iaf. Bara för att inse att Järfälla komvux inte fattar hur man lägger upp en katalog. De vill uppenbarligen att det enda sättet att kunna söka dit ska vara att man pratar med syon. Och det vet jag inte om jag orkar. Har jag nämnt att jag HATAR Järfälla? Pisskommun. Låt mig byta adress NU. Innan jag spränger kommunen i tusen bitar i ren frustration. Nej då. Men akta er för att flytta dit. Jag säger bara det. Jag vill få gå på Åsö. Åsö är mycket bättre. Varför får man aldrig välja själv vad som är bäst. Dumheter.