susieq

Ibland tror jag inte att den här världen, det här samhället, är konstruerad för människor. Det låter jättekonstigt, jag vet, men det känns oftast så.

De flesta jobbar sig rakt in i väggen och ingen av oss har tid med såna där mänskliga saker som att vara sjuk. Jag som student kan inte vara borta mer än nån enstaka dag för annars hamnar jag efter. En vanlig tisdag missar jag tre olika genomgångar och sex timmar om jag är hemma och är sjuk. Så jag stoppar i mig vitaminer och allt möjligt annat för att iaf VERKA frisk. Jobbar man istället så heter det att man "inte har råd". Vad är det för jäkla samhälle när vi inte ens har tid att ta hand om oss själva?

Och om jag är ledig så har jag inte tid att vila ut mig så att jag blir frisk. (Och i sanningens namn vet vi alla att "bli sjuk" är kroppens sätt att trycka på bromsen i våra stressade liv.) Istället måste jag PLUGGA. Annars hamnar jag också efter. Är inte livet fantastiskt..? Idag har jag ett par sidor matte (HATA algebra!), ett par sidor fysik (fy tusan för att sitta och räkna tryck av olika slag!) och så mycket biologi jag orkar med (prov på fredag). Sen måste jag skriva färdigt labrapporter och jag ska välja ett ämne att göra specialarbete i fysiken med. Det är inte roligt att vara student nu då jag är så sjuk... Och nästa vecka ska jag JOBBA också.

Det här är ta mig tusan inte hållbart. Vansinne.