susieq

Titta jag har ju en blogg också. Det hade jag nästan glömt:)

Jag har tre veckor kvar i skolan nu. Tre veckor kvar tills jag kan ta "fuskstudenten" eller tre veckor kvar till sommarlov. Jag har inte bestämt mig än. För jag har inte bestämt mig för om jag ska eller inte ska plugga på komvux en termin till. De stal ett par kurser i min kopia på slutbetyget och då funderar jag om jag inte MÅSTE plugga en termin till. Eller så kanske de där kurserna ska stå där.

Det hade varit coolt att ta fuskstudenten. Ha en liten fest bara för att jag varit så himla duktig de senaste åren och gjort det som jag ett tag inte trodde var möjligt. Gått klart gymnasiet. Men det är faktiskt fusk om jag ska plugga en termin till. Fast ska jag bara plugga en termin till vill jag hellre ta fuskstudenten nu. För studenten ska man faktiskt ta då det typ är sommar så det är varmt och så man kan dricka champange i solen. Jag vet att jag är tramsig men jag fick aldrig ta riktig studenten då jag höll på att krasha då jag skulle ha gjort det.

Nåja. Jag ska kolla mina möjligheter och sen ska jag bestämma mig. Vet inte hur i hela friden jag ska hitta en praktikplats inom djur. Måste ringa den där skolan i Skara och fråga vad de ser som godkänd praktik. Och sen gäller det att HITTA en sån praktik. Nån med kontakter inom den branchen som kan hjälpa mig så jag kan fixa mina drömmar? Förutsatt att inte ett mirakel sker och jag skriver 2.0 på högskoleprovet och helt mirakulöst kommer in på vetrinärlinjen förstås.

Nu blev det mycket skola. Men bara tre veckor kvar som sagt. Tre veckor att köra i full fart. Fast jag är förbannad på fysikläraren för att hon är så himla värdelös som lärare (och då hjälper det inte att hon är trevlig som människa) så jag klarar inte av att lägga tillräckligt med energi där. Känns som jag bara pajat för mig själv genom att plugga matte och fysik för henne. Men för sent att ångra sig nu. Hon är troligen sparkad efter den här terminen för övrigt för hon har fått alldeles för mycket klagomål från elever. Men det hjälper mig inte heller. För då har jag redan de betyg jag har. Men jag ska väl köra på med de två ämnen jag har kvar. VG är inte jättedåligt. Det kunde vara bättre men jättedåligt är det inte. Och en till termin på komvux vad är det egentligen? (Mer skulder iofs)

Sommarjobb måste jag ha också. Jag har sökt typ 10 över hela stan. Allt mellan packare till att jobba i en bar. Så ni kan tro att jag är desperat. Jag vet vilket jag hoppas på pga närheten men jag tror inte så himla mycket på det. Det krävs en sak som att söka jobb för att få tillbaka hela ångesten över sin långvariga sjukskrivning. Men jag MÅSTE hitta ett jobb annars blir det tajt utav helvete i sommar. Så skrik till om ni vet nåt.

Nä nu måste jag plugga. På lördag hinner jag nämligen inte för då ska jag fira min syster som fyller 35 den 14 maj:)

Det är allvar nu. Jag börjar känna det i hela magen. Det är en krypande känsla som om något inom mig håller på att vakna till liv. Det är inte monstret. Det är något myckt bättre. Och på ett vis så tycker jag att det är skönt. Det är SKÖNT att känna att jag slipper trampa på samma ställe hela hela tiden. Det är SKÖNT att slippa den där "så du pluggar bara på komvux"-blicken då man berättar vad man gör [så man har lust att klippa till människan för att han/hon inte fattar vad jäkla pestjobbigt det kan vara]. Och det är SKÖNT att känna att nu börjar det. [Glappet-känsla]. Man vill lite skriva ett plaket med alla sina nya värderingar för livet och dyrt och heligt lova ihop med sin bästa vän att man ska hålla det tills man dör. [Sådär som de gör i alla tramsiga filmer. Men sen skiljs deras vägar alltid åt och det är så tragiskt.]

Samtidigt är jag rädd som fan att jag inte kommer komma in på NÅN utbildning jag faktiskt vill gå. Jag har vidgat mig lite nu. Nånstans måste jag vara lite realistisk utan att ge upp drömmen. Jag är orolig att jag väljer något och sen står där och funderar vad jag slet så hårt för för att jag inte alls vill leva det liv jag helt plötsligt inser att jag valt. Och då står jag där med mina studieskulder och måste jobba så jag kan betala av dom och det skulle kännas lite bittert. Och jag vill inte bli en sån där bitter människa som anklagar alla omkring sig för att man inte fick det liv man helst av allt önskade.

Dessutom är jag inne i en sån där stressperiod igen. Imorrn är det biologiprov. Och jag har skrivit det förr men det tål att skrivas igen. Biologi är inget svårt ämne men det känns nog så stressigt. Veckan därefter är det högskoleprov [Låt mig höra ett Oh my god i riktig Janice-stil]. Och sen måste jag skriva sista Matte D provet. Och sen följer de ämnen jag går nu. Och då har jag inte nämnt labrapporterna jag ska skriva och arbetet jag ska lämna in. Nä. Nu ska jag sluta. En sak i taget.

Okej. Nu ska jag inte gnälla mer. För trots allt, när allt kommer omkring, finns det mer i livet än vilket yrke man lyckas få i slutändan. Fast det glömmer man lätt bort i sin stressade vardag.

Jag råkade komma in på en blogg jag inte skulle idag. Jag skulle hitta en kompis blogg men kom inte riktigt ihåg adressen så istället för att hitta min kompis blogg var det nån killes blogg. Han skrev som jag vill skriva. Skrev som om han beskrev sitt liv i en blogg och banala saker kunde anses spännande. Förut var jag bättre på sånt. Skriva alltså. Nu är det typ "idag pluggade jag". Hemskt spännande. Det är så man kräks på sig själv.

Det är sånna stunder som man funderar om det var allt livet skulle bli. Var det därför man kämpade mot sina fobier för att sitta och PLUGGA sig rakt igenom livet. Var det därför man slet och kämpade sig igenom sitt blod och sina tårar för att inse att det gått flera månader igen och det enda man har att visa för det är labbrapporter och prov som man skrivit mer eller mindre bra.

På sätt och vis är det väl BRA att livet har stabiliserat sig. Jag saknar inte alls berg-och-dal-banorna i humöret som innebar att man var den gladaste en timme och hatade livet och allt vad det innehöll i nästa. Men jag har aldrig gillat det så kallade svensson-livet. Det kommer jag förmodligen aldrig göra. Jag gillar inte att inse att vi återigen sitter vid varsin dumburk och talar sporadiskt med varandra utan att något endaste händer. Jag är LESS på att fylla och tömma diskmaskinen och att hänga tvätt och låtsas att meningen med livet är att ha städat och den ordning man vill.

Fast jag vet inte. Jag vill nog inte leva i en roman. I en novell kanske. Men inte i en roman. Men fram tills dess är jag tråkig och skriver att jag ska dammsuga lite och sen ska jag plugga en sida i fysikboken. Och så biter jag mig i underläppen så jag inte kräks på orden som jag är så less på.

Det är mycket nu. Jag håller på att avsluta två kurser. Har på TOK för mycket att göra. På fredag har jag redovisning i matten. Har suttit med talet APLÄNGE och jag fattar det knappt iaf. Så det kommer gå åt skogen. Känns det som. Och man MÅSTE redovisa. Annars kan man inte få betyg i kursen. Blä på matte. Och sen har jag prov prov och prov nästa vecka. Mycket intressant med tanke på att det är påskveckan.

Och mitt i all stress ska vi till Tyskland. Strålande tajming. Oh well. Nu ska jag ringa ett samtal och sen ska jag plugga lite mer matte bara för att. Mest för att jag MÅSTE.

Jag har lite skolpanik just nu. Inte skolpanik över det jag läser NU utan skolpanik hur jag ska lösa det faktum att det inte finns en sportslig att mina betyg duger. Jag satt och räknade poäng fram och tillbaka igår så att ögonen gick i kors. Jag vägde fram och tillbaka hur jag ska göra.

Problemet är att då jag gick på gymnasiet hade jag NOLL studiemotivation. Det resulterade i G och VG. För många. Och det gjorde inget. DÅ! Jag skulle inte plugga något avancerat och på en vanlig arbetsintervju så ser mina betyg helt okej ut. Men det funkar inte längre. Så jag skulle på något jäkla vis behöva få BORT de där dumma dåliga betygen. Vid räknande av poäng insåg jag att jag har pluggat så många poäng att jag kan i princip stryka alla G som inte är kärnämnen. Och de andra två kanske jag kan tenta upp? Klarar jag det? Nuförtiden får man typiskt nog inte plugga upp ämnen man redan har läst.

Men sen är det alla VG jag släpar på. Förra terminen gick inte heller som den borde. Och dom drar naturligtvis också nr mitt snitt. Ibland är det inte dåligt att lyckas ta ett VG men det RÄCKER INTE!

Nåja. Jag ska inte stressa upp mig i onödan. Jag ska skriva högskoleprovet. Och så ska jag fundera på mina alternativ. Just nu ser jag att de är:
1. Provsöka iaf. Kanske kanske kanske kan jag rädda det lite med högskoleprovet?
2. Finns det andra utbildningar som inte känns som ett nerköp utan faktiskt som ett likvärdigt alternativ?
3. Är ett alternativ att prova om jag kommer in på ett annat ställe? (Fast Micke skulle protestera).
4. Ska jag ägna en termin extra på komvux och försöka ersätta dåliga VG mot bra MVG med "säkra kort".
5. Klarar jag av att tenta upp de ämnen jag "misslyckats" med. Och framför allt. Är det värt det?

Nä. Nu ska jag sitta och plugga för fysikprovet. Så jag inte får fler betyg att bekymra mig för.

Just nu är jag tröttast i universum. Så är det. Jag har en förkylning i kroppen. Den vill inte riktigt bryta ut men jag har haft rethosta och nu är jag snuvig. Förra tisdagen var jag hemma för jag var megahängig. Och jag har inte tid att vara hemma mer. Jag missar supermycket och det är inte bra.

I övrigt TROR jag det går bra i skolan. Jag skrev MVG på senaste matteprovet. Jag är så stolt över mig själv så jag förtjänar.. eh.. nåt fint:) Fast det är svårt att hinna plugga tillräckligt. Timmarna räcker inte till till allt man behöver göra liksom. Det tar alldeles för lång tid att räkna varje tal för att man ska hinna utan problem. Och helst vill man ju hinna leva lite också. På fredag har jag prov i fysik och jag vågar inte räkna efter hur många sidor det är kvar att räkna. Sidor jag MÅSTE hinna med till på fredag. Inte nog med det. Jag måste förstå dom också. Och samtidigt får man inte glömma matten. Eller biologin. Fast snart lugnar det ner sig. En stund iaf. Jag lovar.

Sen vi flyttade har jag infört veckostädning. Det går riktigt bra att hålla det. För mig iaf. Den här veckan kunde Micke skylla på att han jobbar iofs men förra veckan... Tja... Det går hursomhelst bra för mig. Vuxenpoängen trillar in så det rasslar i räknemaskinen. Det är hursomhelst skönt att ha ordning. Pedanten ler nöjt och orkar koncentrera sig på det hon måste koncentrera sig på och slipper tänka på allt annat som måste göras. Fast nångång då jag orkar måste jag rota fram strykjärnet som jag TROR ligger nånstans inne i en låda i garderoben. LÅNGT in. Naturligtvis. Är det lättare att köpa nytt kanske?;) Just nu samlas strykhögen i en STOR hög och det är lite frusterande.

Fast största pluspoängen den här helgen var att jag sydde färdigt de nya gardinerna. Det var pissjobbigt men tillslut blev jag färdig. Så nu blir vardagsrummet finfint:) Nästa projekt blir nytt tyg till småkuddarna som vi har i soffan/fåtöljerna samt nytt tyg för överdrag till soffa + fåtöljer. Sen är vardagsrummet färdigt i väntan på att ha råd med nya bokhyllor + vitrinskåp + ny TV + nån bänk till TV:n + ny matta.

Hur tusan blev mitt liv så matrealistiskt?

Idag är jag trööööööööööööött. Man blir det av två timmar Matte D + Två timmar fysik B + att jag var tvungen att gå på mattestuga.

Irriterad blev jag på mig själv idag. Jag fastnade i en del av matten. Förut. Och jag vände och vred på talen men det verkade mer och mer och mer ologiskt.
Stina säger: Jag klarar inte det här och kan hoppa av den där skitkursen för det kommer aldrig gå iaf. Skitboken förklarar ingenting.
Så idag gick jag till mattestugan för att jag skulle förstå.
Läraren säger: Du vet att största värde för Sinus och Cosinus är +1 och minsta värde för Sinus och Cosinus är -1. Så när blir y störst, om du multiplicerar med +1 eller -1?
Stina säger: Less jag blir på mig själv, nu har jag tänkt förbi mig själv IGEN!
Och för att få det simpla lilla talet förklarat kom jag hem en timme senare än beräknat. Strålande. Grejen är att det inte är första gången jag gör så. Och säkert inte sista. Jag tänker förbi mig själv och komplicerar allt tusen gånger för att jag TROR att det ska vara svårt och krångligt och att jag inte ska fatta. Om jag bara slutade med det skulle jag klara den här kursen mycket bättre.

Så. Nu har jag klagat färdigt.

Det händer inte så mycket skoj just nu. Jag har varit tvungen att stressplugga matte eftersom jag trodde jag hade prov igår. Fast nu så har jag inte så mycket att stressa över till på fredag istället. Det är bra. Då hinner jag repetera det jag kan (om jag inte komplicerar det i mitt huvud!) innan provet. Och fysiken startade rätt lugnt. 5 tal att gå igenom till på torsdag och fyra hann jag med på lektionen.

Är ni trötta på mitt skoltjat snart?

Fast på fredag ska jag köpa öl och ha lyxhelg. Om nån annan vill fly schlagern är ni välkomna:) För hos Johansson/Ternström är det schlagerförbud:)




---> Cecilia: Det är roligt att fixa i lägenhet speciellt nu då vi har det nytt och fräscht. Och jag tycker det är okej att det tar tid. Hellre det så man får de saker man vill ha än att köpa allt på en gång och vara tvungen att köpa skitgrejer. Förstår att det är en del att fixa inför bebis, blir väl så:) En hel del som ska/har fått barn nu. Verkar vara babyboom nu. Bara jag som lyckats komma undan;)

En del dagar känns helt okej. Och det trots att man tänkt att det ska bli en skitdag, eller man har nästan bestämt att det ska bli en skitdag. Och sen bara tvärvänder humöret och man känner sig nästan lite sådär nykärspirrig. [Nykär i världen, missuppfatta mig inte nu.]

Idag tex. Jag hade redovisning. Och trodde jag skulle ha prov. Redovisning är mitt stora hat i livet. Okej att jag har gått igenom en behandling för att det ska bli lättare [bl.a. det]. Men jag kommer nog alltid få lite ont i magen och känna VILL INTE vid bara tanken på redovisning. Men det gick bra. Trots att det kändes lite kort men det var bara för att de andra prata som tusan. Och jag gick igenom allt som det handlade om så hade jag dragit ut på det hade det blivit mest nonsens. Nonsens kan jag ha med i det skrivna så det ser långt ock komplicerat ut. Heh!

Och provet då. Vi hade enligt planeringen prov idag. Men läraren var sjuk HELA förra veckan. Så hon sköt upp det. Till fredag. Inte jättemånga dar men helt okej. Och då hann jag fatta det jag inte fattat då jag suttit hemma och försökt förstå för mig själv. Strålande. Så nu kändes det helt okej. Och nu hinner jag förmodligen räkna allt (utom möjligtvis helvetesdelen jag inte fattar!) och det känns ju alltid bra.

Nu blev det massa tråkigt skolaktigt men det är i stort sett hela mitt liv just nu så:) Och att fixa lägenheten då. Det går också framåt. Då jag nu känner att skolan går i den takt den ska kan jag snart sätta mig ner och sy gardiner. Och det är bra för gardiner behöver vi. OCh de nya kuddarna kan jag sy också. Finfina blir de. Vi försöker fixa en del i taget iaf eftersom det skulle bli jäkligt dyrt att fixa allt på en gång. Nya bokhyllor och grejer kostar ju liksom pengar och det kan man inte göra på en gång. Och tyg kostar också pengar. Däremot köpte vi rullgardin och lite annat smått på IKEA i söndags. Så det blir allt bättre:)

Jag försöker få lite struktur på mig. Men det är inte så himla enkelt. Innan/under/efter flytten blev mina bästa borden i kaos dessutom och jag slarvpluggade så jag borde skämmas. Plus att jag inte kan koncentrera mig när det är kaos.

Men nu så ser det allt ljusare ut. Det ÄR saker kvar att fixa i lägenheten. Det går inte att komma ifrån. Gardinfästen ska upp. Gardiner ska upp. Nya gardiner ska sys (tyget är köpt). Kuddar ska sys. Överdrag ska sys till soffa och fåtöljer (tyget är inte köpt) Och sen så börjar allt pysslande med hyllor och tavlor och skit som med tiden ska upp. Men först kanske allt ska bli färdigt med möbler.

Det som är bra är att CSN är fixat. En studieförsäkran ska skickas in sen får jag massa pengar. Eller får och få men ni fattar grejen... Högskoleprovet är jag anmäld till och det är betalt. Nu ska jag bara hitta övningsprov så jag får lite koll så jag klarar det och inte stressar ihjäl mig. Så det allra viktigaste är iordning. Sen ska jag fixa till min CV och skicka in och söka extrajobb. Strålande.

Fast det känns just nu som tiden inte räcker till iaf. Men men. Pengar vill man ha så jag kan köpa nya kläder. Visst älskling?:)

Okej. Nu smiter jag. Men jag måste få klaga av mig. Nån stans. Varsomhelst. Stå ut med mig ett ögonblick:)

Jag läser matte D nu [som dom som känner mig vet]. Matte D är ett SVÅRT ämne. Det är krångligt. Många gånger ologiskt. Men det går. Halvbra. Men det går. Problemet är detta. För att man överhuvudtaget ska förstå vad man gör så måste MÅSTE man ha en lärare som förklarar vad man ska göra. Annars fånstirrar man på sidan och fattar ingenting. Vår lärare var borta två dagar förra veckan (4 skoltimmar av totalt 6 på en vecka!). Hennes pappa var dödssjuk och hon var tvungen att åka dit. Inget sagt om det för det är klart hon ska åka till sin sjuka pappa. Ingen vikarie sattes in åt oss. "Läs själv" heter det istället. Okej, visst, jag fixar det halvbra men iaf. Sen tänker man att sista veckan innan vi nu har prov 1 så kan man ju fråga om det där vi missade under lärarens frånvaro. Yeah right! Då blir hon sjuk. EN HEL VECKA! Och måste jag påpeka... INGEN VIKARIE. Att en lärare blir sjuk är sånt som händer. Men allvarligt. Vikarie?? Vi har prov på måndag. Jag har tio (TIO!!!!!) sidor ogjorda som jag måste göra i helgen som ingen lärare hjälpt mig förstå. Är det okej om jag hatar min skola just nu?

Nä. Back to work. Ska räkna lite till idag. Sen ska jag skriva iordning min redovisning om muskler. Hinner jag inte färdigt med matten så tänker jag kräva att få göra provet senare. För det är inte mitt fel att vi missat 5 lektioner! Det är mycket på en 11 veckors kurs. Men det kanske ni fattade själv.

Okej. Back on the net. Missed me? Nä, inte jag heller. Internet funkar äntligen efter flytten. Och jag har snabbt fixat det mest akuta. Sökt CSN, anmält mig till högskoleprov. Imorrn ska räkningen för det betalas. 350 spänn satsade på att jag klarar det. Och borde satsa 400 till på övningshäfte (eller vad det kallas). Imorrn ska jag till mor och far och se ynklig ut för att jag måste göra högskoleprovet och det är så dyrt nu efter flytten och allt. Buhu buhu krokidiltårar. Ni vet. Nä. Jag är på tok för trött för det här. Så ni får en snodd lista. Från darling om ni undrade vem:)

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

1. Vad gjorde du för 10 år sedan?
För 10 år sedan var jag 16... 17... Det var innan internet. Innan idioter som krossade mitt hjärta i tusen bitar. Så det var teater och kompislojaliteter. Skitsnack och behov av att ställa sig in. Det var innan jag hoppade av gymnasiet så det var nog skoltidningar och nåt slags "duktig flicka" sätt som gällde. Idag kan jag undra vem hon var, hon som var jag och hade sånt behov av att bli ACCEPTERAD. Idag skulle jag rycka på axlarna åt folk som tvingade mig att anstränga mig så mycket. Idag får sånt folk svansa efter mig. Men flickan jag var då hade inte vågat. Det är som om en version av mig har dött för länge sen. Märkligt. Jag skulle inte känna igen henne om jag träffade henne och även var hon jag. Men det var då.

2. Vad gjorde du för ett år sedan?
Det känns inte riktigt så just nu men jag är rätt övertygad om att det var då jag la i de sista bitarna till att må bra. Jag gick i KBT-behandling mot social fobi. Saker och ting började kännas hoppfullt igen. Och LÄSKIGT! Vi fick nog nånstans då veta att vi fått den här lägenheten. Jag bestämde mig för att plugga på allvar igen. Toshi hade kommit nån månad tidigare och var liten och pigg som en virvelvind. Det var det va?

3. Vad gör du idag?
Vi flyttade för 1,5 vecka sen iaf. Det var nån nytt. Jag bor hemifrån på papper för första gången ever. Mitt namn står på en hyresavi. Mitt namn står på dörren. Och jag pluggar. Jag pluggar arslet av mig. Och ibland känns det hopplöst men jag kämpar på. För jag vet att jag aldrig skulle acceptera att ge upp. Ja. Behöver vi säga mer än så?
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Nu sover vi. Puss!

Jag är rätt oinspirerad just nu. Jag ska egentligen packa. Jag BORDE packa. För det är fortfarande en del kvar att göra - även om min fulla övertgelse är att det ser värre ut än det är. Men just nu har jag ingn lust att ta några beslut. Kasta, ge bort, spara. Skitsamma. Så känns det just nu. Jag har packat nästan 30 kartonger (eller är det 30?) och jag är less less less. Det är för mycket saker. Varför har man så mycket saker? Använder man någonsin alla saker? Det sorgliga är att svaret är ja. Men det gör mig bara mer oinspirerad.

Just nu känner jag mig på en low point. Riktigt låg. Och ändå vet jag att jag måste. Vi har 4 dagar på oss att packa färdigt. Om jag räknar med idag också. Micke jobbar så han har inte direkt tid att hjälpa till. (Och lite bittert kan jag lägga till att han är inte särskilt bra hjälp iaf. Vilket stör mig. En del.) Jag är ledig resten av veckan fast jag borde - verkligen!!- plugga också. Men i kaos klarar jag inte av att plugga.

Nu vill jag att det här ska gå över. Nu nu nu. Bara få slut på skiten.

Imorrn är det exakt en vecka kvar sen går lilla jag från att vara Järfällabo, som jag varit hela livet, till att bli Lidingöbo. Så en adressändring vore på sin plats kanske. Och flytten går sakta men säkert framåt.

Vardagsrummet är pretty much färdigt. Hallen går snabbt. Köket närmar sig till slut. Sovrummet är det inte så svårt att få färdigt och badrummet gör man i en handvändning. Så det här går nog smärtfriare än man kunde trott från början. Fast det finns självklart alltid massa saker man fullständigt ignorerat. Däremot har vi typ bestämt möbleringen.

Nä. Inget kul att skriva nu. Håll till godo så återkommer jag:)

Idag fick jag ett kort bottennapp i mitt humör då jag kände mycket mycket starkt "DET HÄR KOMMER ALDRIG GÅ!!". Jag känner så ibland och jag undrar stilla inom mig själv om jag skulle nöja mig med en "nödplan", någonsin. Och jag undrar vad jag gör om jag inte nöjer mig. Och då börjar tankespiralen snurra.

Finns det nåt annat land där jag kan plugga till vetrinär där det är lättare att komma in? Vad tycker Micke om jag flyttar till ett annat land? Kan han följa med mig? Hindrar jag mig själv om jag inte åker och kommer efter ett tag bli argare och argare på chansen jag aldrig tog? Vad händer med mig och Micke om jag åker och han måste stanna hemma i Sverige? Kan jag leva med det oavsett hur det går? Kan jag leva ett liv jag inte valde men som jag "nöjde" mig med?

Ja. Ni fattar grejen. Mycket Micke men han är en stor del av mitt liv.

Ni förstår nog att det här handlar om skola.

Flytten går annars framåt. Fast segt nu. Måste plugga å ha mig. Prov på måndag. Nej nej. Ni behöver inte vara oroliga. allt är färdigpackat till den 3:e:) Kartongerna samlas på hög allteftersom. Dom står i alla hörn. Och Micke och jag ska slita i helgen. Så det blir nog bra:)

Packandet fortsätter långsamt framåt. Fast har varit lite oeffektivt den här helgen. Så det är fortfarande kaos. Videobanden är nästan genomrensade iaf. Fast om sanningen ska fram hade jag önskat att jag kunnat slänga flera. Men det räcker väl med dom som behövde kastas och behövs ersättas med DVD:er [2 går inte ens att ersätta för de existerar inte för tillfället!]. Fast Bumbibjörnarna var lite småkass kvalite så sparar jag dock dom eftersom de just nu inte går att få tag i. Jag står hellre ut med ett par minuters brus än att bli helt utan Bumbibjörnar:)

Packen innebär ett par förluster också. Uppenbarligen. Igår sprack lampan som vi skulle ha i köket i tre delar. Och jag betvivlar att det GÅR att laga den snyggt. Så jag är upprörd. Den hade passat PERFEKT i köket och nu ser alla andra lampor fel ut i jämförelse. Det finns säkert nån som kan restaurera spruckna lampkupor men vad lär inte det kosta liksom? Så nä. Jag är upprörd helt enkelt. [Då jag orkar leta upp lösenordet för bilddagboken och logga in där får ni se eländet].

Pluggar gör jag dock lite för dåligt just nu. Jag kan inte koncentrera mig i kaoset. Men ska göra färdigt vardagsrummet sen ska jag plugga bättre. Mycket bättre. Böckerna har jag fått iaf nu och det kostade skjortan! Och då är det två böcker kvar att köpa dn här terminen. Plus att jag måste ha ny miniräknare då den gamla tvärdog. Det kostar också skjortan! Mickes tappra försök att låna en så länge misslyckades också. Så bara att krypa till korset.

Nä det här var inte så spännande. Lite frukost och lite packande sen är det väl dags att gå till affären och handla kvällens middag. Hittat ett spännande recept med biff, potatiskaka och kantarellsås. Mums! [Pik till bästis;)]

Puss på er.

Jaha pojkar och flickor. Då har jag rymt ett tag igen. Anledningen? Upptagen, upptagnare, upptagnast. Jag pluggar packar, pluggar, packar. Skoj va?

Den bra nyheten är att det långsamt lättar. Kartong travas på kartong. Vardagsrummet är nästan färdigt. Nu är det typ två veckor kvar så det är ju riktigt strålande. Det är lite högar kvar i bokhyllan. Kistan är full av tidningar. VHS-filmer ska gås igenom. Plus lite småplock. Spelen ska ner. Sen är vardagsrummet så färdigt det kan bli innan flyttdagen. Och det ska väl vara klart innan helgen är slut.

Enda problemet med packandet är min oföretagsamma pojkvän. Därför får han packa upp allt istället. Det blir väl bra älskling?;) Fast nåja. Han ska ju bära ihop med grabbarna och jag och min trasiga rygg ska göra annat som inte är så tungt. Så det är väl kanske liiiiiite okej iaf;)

Nu ska jag se lite på film innan jag rensar vidare bland videobanden. Ikväll blir det packande med lite vin mellan varven. Trevligare så:)

Hemskt tråkig blogg. Men ni får leva med det just nu.

Okej. Så här är det.

Imorrn slutar den här terminen. Jag är megasuperstressad och känner mest för att kräkas. Jag har knappt orkat med kemihelvetet på slutet men jag har hållit ut. Så det har inte gått superbäst (ärligt talat) men det har, förhoppningsvis, gått. Sista orden på sista labrapporten skrev jag för två minuter sen och imorrn är det en redovisning (AVSKY) och sen är jag friiiiiii. Nåja. Till 7:e januari iaf. Sen börjar ett värre helvete. De efterföljande kurserna.

Jag slipper iaf jobba över julen. Det här är nog sista året jag har det så sen blir det att jobba på varenda ledighet och vartenda lov tills jag är färdigutbildad och får ett riktigt jobb. (Om jag kommer så långt, jag är negativ just nu). Inte för man är ledig för det. Det blir att åka mellan familjer och låtsas att man gillar julskiten med glitter och tomtejäklar. Tröjan jag skulle sy hann jag aldrig med men det blir kanske bra iaf. Och sen blir det nyår och så ska det börja packas inför flytten och sen börjar skolan och.. ja...

Är inte livet underbart så säg?;)

Jag skriver labrapporter. [Nä jag sitter ju här men EGENTLIGEN skriver jag labrapporter. Jag har bara smitit ett ögonblick.] Och jag fattar knappt vad jag skriver. Jag minns vad jag såg under labben men jag fattar inte hur jag ska skriva det. Så jag chansar och skriver som jag känner för. Det innebär antingen att jag är proffs på att chansa och får toppbetyg eller att hon ser rakt igenom min chansning och sågar det totalt.

Jag är smått stressad. Det börjar vara slutet på terminen nu. Allt jag inte hunnit innan måste jag hinna nu. Alla labbrapporter som jag hamnat efter med (IGEN!!!) alla prov ska skrivas och klaras. Snart är terminen slut och då är det kört. Eller inte. Beroende på hur det går. Jag hoppas på inte. För annars är det extremt svårt att plugga nästa termin. Man får inte plugga B-kurser om man inte klarat A-kurserna. Det är logiskt. Men lite stressande just nu.

Och så mitt i stressen så åkte jag på en praktförkylning. Toppen. Jag har inte tid så jag försöker ignorera den och hur trött jag är. För jag MÅSTE plugga konstant nu. Det går inte annars. Jag måste skriva labrapporter på löpande band. Jag måste plugga in kemin till sista provet. Jag måste. Annars går det inte. Sen har jag de där två labrapporterna från fysiken som hon ville tala om som ligger och spökar. Jag har inte haft tid att prata med henne. Eller ork. Och så måste jag ringa FK. Och ikväll ska jag på möte för den nya lägenheten. Så jag har inte tid. Samtidigt kan jag inte sova då jag hostar men men. Sova kan man göra en annangång. Jag är väl ledig mellan åtminstonde den 21 till den 7 januari. Då kan jag sova:)

Nä. Tillbaka till pluggandet.

Jag skriver här alldeles för sällan. Det är därför min statestik över läsare ser ut som den fått hicka nånstans på mitten. Fast å andra sidan händer det för lie i mitt liv för att det ska vara värt att skriva ner. För jag antar att ingen bryr sig om mina högar av disk eller om när jag bäddade om sängen sist eller om alla mina måsten och borden. Så ni ska få slippa.

Jag pluggar dessutom alldeles för mycket just nu. Och alldeles för lite. Hur nu det kan gå ihop vet jag inte. Men det gör det. För det jag måste göra samlas på hög samtidigt som jag pluggar konstant. Det känns rätt illa. OCh det är sånt som får en att smått lessna på att vara student. Jag fuskade och skippade sista provet i matte. Eller sköt upp det vill säga. Man MÅSTE göra alla prov men man kan chansa och göra det senare. I fredags hade jag magont och panik för det men sen gick det över då jag fick mejl av min lärare att uppsamlingsprovet är på måndag.

En del av mig skulle trivas bättre med att jobba med ett skitjobb. Då kan jag göra vad jag vill, resa vart jag vill och köpa vad jag vill. Inte jämnt men lagom ofta. Och det vore skönt som omväxling. Samtidigt skulle jag på sikt bli vansinnig för att jag inte följde mina drömmar och undra vart mitt liv försvann. Samtidigt är livet vad man gör det till. Jag SKULLE faktiskt kunna jobba på ICA, designa på kvällar och helger. Skapa en liten butik och bli designer. Och jag skulle ÄNDÅ följa mina drömmar. [Det var ett jäkla tjat om ICA.] Jag SKULLE kunna göra det. Samtidigt skulle jag alltid veta om vägen jag aldrig provade vart den ledde. Och det skulle kännas som ett misslyckande bara det.

Nä. Nu har jag verkligen pluggat för mycket. För nu sitter jag bara och surar och skapar en höstdepression [eller är det vinter nu?]. Det är första december för tusan. Jag tror jag ska låtsas att jag gillar julen och sätta fram massa glitter och ljus och tomtejäklar. Fast först ska jag städa. Sen kan ni komma hit och äta skinka. Det vore väl trevligt?:)

Jag är en sjukt dålig student idag. Det känns som jag har tusen sidor (nåja jag överdriver lite) matte att plugga till på måndag men jag får absolut ingenting gjort. OCh jag får dåligt samvete och säger att jag MÅSTE plugga och sen får jag inget gjort iaf.

Istället tänker jag på allt annat jag MÅSTE göra. Som tröjan som ska sys in till på fredag. Som mitt hår som verkligen borde klippas och färgas (fast att det kostar pengar är bittert). Som allt som ligger och skräpar överallt och som borde ordnas. Som allt som måste strykas och kläder som måste sys upp. Jag tänker på vad man kan få för extrajobb och på pengar jag vill och behöver ha. För att kunna köpa det där jag vill. [Matrealistiska sellout!]

Nåja. Life´s a bitch.

Nu ska jag gå och träna så jag är lite bra iaf. Och så blir jag lite smalare och kanske når min målvikt nångång. Det bestämmer vi.